Annons
Annons
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens budgetproposition för 2016.
Foto: Finansdepartementet

Budgeten och studenterna


Startpaket för studentbostäder, ökad status för läraryrket och förbättringar i att tillvarata nyanländas kompetens – regeringens budgetproposition för 2016 innehöll flera positiva nyheter för universitet och högskola, men missnöje över att det inte görs tillräckligt hörs från många håll.

Den 21 september presenterade den rödgröna regeringen sin budgetproposition för 2016. Precis som Stefan Löfven tidigare utlovat innehöll den bland annat ett anslag på 300 miljoner kronor för att få igång byggandet av bostäder öronmärkta för studenter 2016. Ett anslag som av bland andra Uppsala studentkår och Sveriges förenade studentkårer, SFS, kritiseras för att vara alldeles för litet med tanke på hur utbredd bostadskrisen bland studenter faktiskt är idag.
250 miljoner kronor är budgeterade för kvalitetsförstärkning av högskoleutbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi, samt för undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Även lärarutbildningen föreslås få fortsatt stöd för kompetensutvecklingsinsatser och regeringen vill över lag investera i att göra läraryrket mer attraktivt sedan det under en lång tid har tappat i popularitet. Bland annat föreslås att lärarlönerna ska höjas med ett genomsnittligt påslag om 3 000 kronor per månad och lärare – sammanlagt 1,5 miljarder kronor i statsbidrag andra halvan av 2016 och därefter 3 miljarder årligen.

Studiebidraget förblir oförändrat. Detta trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inför valet 2014 sade sig ha ambitionerna att skapa en större andelsmässig balans mellan lånet och bidraget, vilket kräver en rejäl höjning av bidragsdelen; det som hittills har hänt på studiestödsfronten är att lånet höjdes med 1 000 kronor i januari i år.
Fem miljoner ska avsättas för att stödja universitet och högskolor i deras jämställdhetsarbete och flera investeringar föreslås göras i att tillvarata nyanländas kompetens. I nuläget har drygt 100 000 utlandsfödda akademiker ett jobb de är överkvalificerade för och regeringen föreslår därför bland annat att 30 miljoner kronor per år avsätts under 2016-2018 till stöd för att utveckla lärosätenas effektivare bedömning av reell kompetens och validering av betyg från utlandet.

Resurserna till forskning och forskarutbildning ökar med totalt 300 miljoner kronor 2016, vilket i stort sett följer den förra regeringens forskningsproposition. Nytt är att de berörda lärosätena som får ta del av resurserna delas in i tre grupper – högskolor, nya universitet och övriga universitet – där särskild vikt kommer att ligga på att stärka högskolor och de nya universiteten (Linné- och Mittuniversitetet, Karlstads och Örebros universitet).
Dessutom skapar regeringen förutsättningar för inrättandet av ett brett, tvärvetenskapligt nationellt forskningsprogram mot rasism, där Vetenskapsrådet i samarbete med Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) föreslås få i uppdrag att utlysa medel för att stärka forskning inom området rasism.

nbsp;

Några röster om budgetpropositionen

”Vi välkomnar många av de satsningar som görs inom utbildningsområdet. Bland annat på validering av reell kompetens som är viktigt för breddad rekrytering. En annan viktig fråga som lyfts fram är behovet av ökad jämställdhet men där saknas konkreta förslag. Det finns en stelhet inom akademin när det kommer till jämställdhet och för att få till en förändring krävs mer tydlighet från regeringen.”
Uppsala studentkårs ordförande Caisa Lycken.

”Det är en tydlig markering från regeringen men långt ifrån tillräckligt med tanke på hur utbredd bostadsbristen är. Det saknas fortfarande en samordning mellan bostadspolitiken och utbildningsdimensioneringen samt att bostadsrätter subventioneras, medan stödet för hyresrätter är alltför lågt. ” nbsp;

Uppsala studentkårs vice ordförande Miranda Cox, angående de föreslagna insatserna mot bostadsbrist bland studenter.

”250 miljoner räcker inte långt när högskolans resurser fortsätter att urholkas. Vi skulle vilja att regeringen på allvar vågade utmana hela systemet för resurstilldelning genom att ge större och bredare kvalitetsanslag.”
Sveriges förenade studentkårers ordförande Caroline Sundberg, angående föreslagna investeringar i högskolans kvalitetsförstärkning.

”Det är svårt att förstå hur regeringen, som i retoriken är noga med att betona långsiktighet, resonerar när de drar tillbaka kvalitetsförstärkningen och återigen skapar ryckiga förutsättningar för lärosätenas planering. Det är ju inte så att kvalitet i undervisningen blir mindre viktig efter 2018.”
Sveriges universitetslärarförbunds chefsutredare Karin Åmossa, angående att den budgeterade kvalitetsförstärkningen av högskolan upphör 2019.


Annons

Annons

Utgiftsområde 16

Budgetpropositionen delas in i 27 olika utgiftsområden, där område 16 – Utbildning och universitetsforskning och område 15 – Studiestöd, framför allt är det som direkt berör studenter och universitetsanställda. I propositionen för 2016 föreslås 69 452 400 000 kronor tilldelas utgiftsområde 16, alltså nästan 70 miljarder kronor. För 2015 hamnade den slutgiltiga siffran för område 16 på 63 452 400 000 kronor.

Läs mer

Oktober betyder jubileumsmånad för Tidningen Ergo!
I somras fattade regeringen beslut om nya löner för myndighetschefer och därmed rektorer på landets universitet och…
Ett allvarligt, skavigt och extremt långt septemberfullmäktigesammanträde gick av stapeln onsdag 4 september. Ergo var…