Het debatt om rektorsprocess
Under pågående process att välja ny rektor för Uppsala universitet – då Eva Åkessons förordnande går ut i december 2017 – skrev Näringslivets forskningsberedning på DN Debatt 18/9 om ledarskapsproblem i högskoleväsendet. nbsp;Artikelns slutsats är att tillsättningen av rektorer måste förändras. Debattörerna anser att studenters och anställdas beslutandemakt bör strypas, transparensen vid chefstillsättningar ska minska och att det måste bli lättare att avsätta rektorer.
En av dem som har skrivit under texten är Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet och ledamot i konsistoriet – universitetets styrelse. Hon säger till Ergo att hon har varit beredd på att hennes medverkan i debattartikeln skulle ses som kontroversiell, men tycker att man inte bör vara feg när man diskuterar en så viktig fråga som ledarskap vid svenska lärosäten.
– Vi menar att den nuvarande rekryteringsprocessen inte är bra. Vi professorer sitter på stor kompetens om vad våra universitet behöver i form av ledarskap och denna kompetens kan användas på ett bättre sätt än vad som görs i dag.
Rekryteringsprocessen skulle enligt Maria nbsp;Strømme nbsp;vinna på att kandidater till rektorsprocessen inte behöver skylta med sina namn. På så sätt skulle fler våga söka och urvalet öka.
– Kollegialt inflytande är oerhört viktig, men jag menar att det i dag används på fel sätt i rektorsprocessen. Bästa möjliga ledare är av högsta vikt för att vi ska kunna hålla högsta möjliga nivå på universitetens fria och oberoende kunskapssökande. Om en rektor inte främjar god forskning och kunskapsutveckling ska konsistoriet ta sitt ansvar och inte överlåta det till en hörandeförsamling av vilken inget ansvar kan utkrävas, säger hon.
Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet, uppmanar i en replik på DN Debatt tillsammans med bland annat Skytteanska professorn Li Bennich - Björkman Svenskt nbsp; näringsliv att ta avstånd från utspelet. Hon betonar skillnaden mellan att styra ett företag och ett universitet – som ska vara oberoende.
– Näringslivsstyre hör inte hemma på universitetet. Debattörernas argument för att näringslivsliknande styrning ska lösa ledarskapsproblem är väldigt grund, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Hon upplever att toppstyrning är en stark trend inom högskoleväsendet. Den traditionella, kollegiala modellen som värnar om transparens och att involvera lärare och studenter i beslutsprocesser har på många högskolor fått ge vika.
– Gamla lärosäten som Uppsala, Lund och Stockholm har fortfarande kvar den kollegiala strukturen, men vid exempelvis Malmö högskola och Luleå tekniska universitet finns väldigt lite kollegialt inflytande i dag.
Shirin Ahlbäck Öberg betonar transparensens betydelse för rektors legitimitet och att processen inte får bli ett spel för gallerierna utan reell möjlighet för kollegiet och studenterna att ställa frågor till kandidaterna.
– Bredast möjliga förankring är A och O, och att göra processen mindre transparent är att motverka det. Rektorsposten är inte en VD- post utan bygger på hög legitimitet bland lärare och studenter.
Flera studier bekräftar att minskat kollegialt inflytande missgynnar såväl studenter som lärare, menar Shirin Ahlbäck Öberg, och kallar det förkastligt att Näringslivets forskningsberedning vill omstöpa högskolornas organisation. Hon befarar att deras ståndpunkt kan komma att påverka den pågående rektorsprocessen, i synnerhet eftersom VD: n för Svenskt näringsliv, Carola Lemne, är ordförande för konsistoriet – universitetets styrelse.
– Svenskt näringsliv har finansierat den rapport som debattartikeln bygger på, så det kan mycket väl ha bäring på oss lokalt.
Shirin Ahlbäck Öberg är också kritisk till Maria Strømmes medverkan.
– Man får intrycket att hon inte tror på sin roll, det är betänkligt.
Att hörandeförsamlingen (se fakta) inte kan utkrävas ansvar för rektorsposten besvarar Shirin Ahlbäck Öberg med att det i nuvarande system inte är den som äger urvalsprocessen, och att det därför vore rimligare rekryteringsgruppen kunde ställas till svars för vem som tillsätts.
– Det är konsistoriet som tillsätter och styr rekryteringsgruppen.
Debatten om rektorsprocessen berör i högsta grad studenter, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
– Det är en studentfacklig fråga som borde engagera.
På måndagen publicerades en debattartikel i UNT undertecknad Shirin Ahlbäck Öberg och 16 andra forskare vid Uppsala universitet där Carola Lemne uppmanas klargöra att hon inte står bakom Näringslivets forskningsberednings förslag.
nbsp;
< --[if supportEmptyParas]--> nbsp;< --[endif]-->
nbsp;
< --[if supportEmptyParas]--> nbsp;< --[endif]-->
< --[if supportEmptyParas]--> nbsp;< --[endif]-->
< --EndFragment-->
nbsp;
Ordförklaringar
Rektor nbsp;utses av regeringen efter förslag från konsistoriet och anställs i högst sex år. Anställningen kan förnyas högst två gånger om vardera högst tre år.
Konsistoriet nbsp;är universitetets styrelse. nbsp;Ansvarar för planering och genomförande av universitetets alla angelägenheter - vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Majoriteten av ledamöterna utses av regeringen. Dessutom ingår lärar- och studentrepresentanter.
Rekryteringsgruppen nbsp;tillsätts av konsistoriet och föreslår en ny rektor för regeringen, som sedan fattar beslut.
Hörandeförsamlingen nbsp;bistår rekryteringsgruppen. Den består av lärare, studenter och ledamöter från personalorganisationer.
Näringslivets forskningsberedning är ett initiativ taget av Svenskt näringsliv. Beredningen är en fristående grupp vars uppgift är att komma med konkreta förslag som kan stärka Sverige som kunskapsnation. nbsp;
nbsp;
nbsp;