Uppsving för samiskan
Stickiga små snöflingor yr i snålblåsten och dagen känns ungefär lika färglös som byggnaden Ekonomikum. Men sex flaggor vid entré bryter av mot det jämngrå – på klart rött, blått och gult syns en ring som är blå mot det röda och röd mot det blå. Ekonomstudenterna Sara Kilhlberg, Matilda Sandberg och Emma Fredriksson har ingen aning om vad det är för flagga.
– Det kanske har något med jämställdhet att göra, föreslår Matilda Sandberg.
När jag berättar att det är den samiska flaggan som vajar i vinden ringer det en klocka för Emma Fredriksson. Hon kommer ihåg att hon såg i sin kalender i morse att det är samiska nationaldagen i dag.
– Det är jättebra att de uppmärksammar den. Samisk kultur är en del av vårt kulturarv, konstigt att man inte vet mer om det, säger hon.
– Jag har en kompis som bodde två år i Jukkasjärvi. Av henne har jag lärt mig en del om samer, som jag inte hade någon aning om innan, berättar Sara Kihlberg.
Det var efter att doktoranden Åsa Virdi Kroik 2013 efterlyste ett uppmärksammande av samernas nationaldag som universitetet såg över sin flaggpolicy och beslöt att hissa nationella minoriteters flaggor vid deras respektive nationaldagar.
Samiska språk har samtidigt en lång tradition vid Uppsala universitet. Redan 1894 började man ge kurser i språket, berättar Torbjörn Söder, universitetslektor i samiska vid Institutionen för moderna språk.
– De senaste åren har intresset ökat. Nu ger vi kurser i både nord- och sydsamiska. Sydsamiskan återupptogs i höstas efter att ha varit borta ett tag då det inte fanns resurser.
En anledning till att fler vill läsa samiska språk tror han är att kurserna numera ges på distans, vilket lockar fler sökande till kurser som ges på halvfart. En annan faktor kan vara att den samiska kulturen har börjat ta mer plats i samhället, främst för att unga med samiskt påbrå har gått i bräschen för det.
– Många har återtagit sitt språk. Det finns en tendens i dag att börja använda samiska på områden där det inte har förekommit förut. På internet finns många samiska texter – till exempel finns en nordsamisk Wikipediasida, berättar Torbjörn Söder.
För att ett språk ska leva måste det utveckla en terminologi som passar i ett modernt samhälle. Som det ser ut i dag ser Torbjörn Söder ljust på de samiska språkens framtid.
– Jag tror att samiskan kommer att stärkas, även om det kan komma att ta ett tag.
Är det svårt att lära sig samiska som svenskspråkig?
– På samiska används vanligen kasusändelser eller postpositioner istället för prepositioner som på svenska. Ordförrådet är väldigt annorlunda, så man kan sällan ta hjälp av svenskan som när man lär sig exempelvis tyska. Sedan finns det olika samiska språk – en sydsame förstår inte nödvändigtvis en nordsame. Om man ska lära sig samiska måste man lära sig tänka lite annorlunda, men det går att komma över, säger Torbjörn Söder.
Den 6 februari firas över hela Sápmi (det landområde över Sverige, Norge, Finland och Ryssland där samer har sin traditionella hemvist), sedan FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.
Datumet valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor. Mötet samlande över hundra personer. nbsp;
Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av den Nordiska Samekonferensen i Åre. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten.
Nationalsången Sámi soga lávlla antogs samtidigt som den officiella samiska nationalsången. Texten är skriven 1906 av Isak Saba (1875-1921) som var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.
Källa: samer.se
