”Vill härifrån så snart som möjligt”

I augusti 2016 flyttade tyska masterstudenten Natasja Burgardt in i ett korridorsrum på nedre botten på Sernanders väg. Tanken var att hon skulle bo där under hela sin studietid, det vill säga två år, men efter ett drygt halvår känner hon att hon har fått nog av området.

– Den senaste veckan har varit droppen. Jag känner mig inte trygg i Flogsta och vill härifrån så snart som möjligt, säger Natasja Burgardt.

Vid elva i lördags kväll satt hon och läste på sin laptop, när något rörde sig utanför fönstret. Först trodde hon att det bara var en fågel, men några minuter senare insåg hon att en äldre man stod och tittade på henne. När de fick ögonkontakt försvann han.

– Han måste ha stått på något för att nå upp. Det var väldigt obehagligt – jag liksom frös fast i sängen och det tog ett tag innan jag lyckades resa mig upp för att dra ned rullgardinen, berättar Natasja Burgardt.

Att titta in i någons fönster på det sättet rubriceras som hemfridsbrott, och bör polisanmälas. Det kände inte Natasja Burgardt till, så hon har ännu inte gjort någon anmälan. Däremot hände något annat otrevligt tidigt tisdag morgon. En grupp fulla personer bröt sig in i korridoren och förstörde en lampa och en krukväxt, hällde ut innehållet i sopkorgarna, flyttade möbler i det allmänna utrymmet och ryckte våldsamt i alla dörrar som det stod kvinnonamn på.

– De stal ingenting, men gapade och skrek, verkade bara vara ute efter att förstöra. Jag vaknade och trodde att det kom utifrån, för alla i vår korridor är lugna av sig, säger Natasja Burgardt.

När hennes korridorsgranne ringde polisen fick hon veta att samma händelse redan anmälts i fler korridorer. Natasja Burgardt tycker att Flogsta på många sätt är ett trevligt område, men ständiga störningar och förstörelse får ändå att kalla det ett ”helveteshål”.

– Var annars anses det normalt att slänga ut saker från fönstret? Trädet utanför mitt fönster ser ut som en julgran som varit med på för många fester. Alltför många människor här beter sig inte som om det här är deras hem.

Vad attityden beror på kan inte Natasja Burgardt svara på. Hon tycker att hyresvärden Heimstaden kunde vara mer angelägna om att ge god service, till exempel fungerande internet, men det befogar knappast förstörelsen.

– Jag har alltid blivit bra bemött när jag haft kontakt med Heimstaden. Nu hoppas jag att de snart ger oss en ny korridorsdörr som inte är så lätt att bryta upp, säger hon.

Utanför Sernanders väg 8, där inbrottet skedde, står Amelie Went, Ulrike Dauter, Jessica Stanko och Jessica Schiffelbein, samtliga utbytesstudenter från Tyskland och boende i Flogsta höghus. De uppskattar korridorslivet för den sociala gemenskap det innebär. Men de tycker inte det är rimligt med tre till fyra elavbrott i månaden och tre till fyra avbrott i internetanslutningen per dag, eller att köken är äckliga. Dessutom tycker de det är dåligt av Heimstaden att enbart skicka ut information på svenska.

– Vi är trots allt väldigt många internationella studenter. Så svårt kan det väl inte vara att skicka ut till exempel hyresavier på engelska också, menar Jessica Schiffelbein.

– Det är heller inte rimligt att man ska behöva vänta så länge på service när något inte funkar. Heimstaden tyckte att vi själva skulle köpa nya glödlampor till korridoren, och då rörde det sig om en typ av glödlampor som inte säljs längre, säger Amelie Went.

Ulrike Dauter tror att många med henne upplever att hyresvärden inte bryr sig om sina hyresgäster, och att det har bidragit till dåliga attityder hos många.

– Men att förstöra egendom är inget bra sätt att visa missnöje, det gör det ju bara värre för alla, säger hon.

En anledning till att förstörelse har blivit mer eller mindre vardagsmat i Flogsta höghus tror de kan vara att det är så pass lätt att ta sig in i husen. I Jessica Schiffelbeins hus har porten varit olåst i flera månader, trots att det egentligen ska krävas passerkort för att komma in. Dörrarna in till korridorerna är lätta att bryta upp.

– Vem som helst kan ta sig in, säger hon.

nbsp;