Utreder för-och nackdelar med kårstatus
2016 fick Uppsala universitet två nya studentkårer: Uppsalaekonomerna och Juridiska föreningen. För Uppsala studentkår, vars intäkter från medlemsavgifter redan sjunkit från 94 till 20 procent i samband med att kårobligatoriet avskaffades, innebar det ytterligare bortfall.
Om även Medicinska sektionen skulle bilda en egen kår beräknas 25 procent av Uppsala studentkårs medlemmar försvinna. I deras PM till kårfullmäktige 12 mars uppges att sektionsrådet har bett sektionspresidialerna att utreda för-och nackdelar med att bilda en ny kår för medicinska fakulteten. Anledningen ska vara frustration över att sektionerna idag saknar formellt inflytande i Uppsala studentkår.
Medicinska sektionens ordförande Camila Lacorazza tillbakavisar dock farhågorna om att de tänker ansöka om kårstatus.
– Vi kommer alltid att tillhöra Uppsala studentkår. Det handlar bara om att vi har fått i uppdrag av studenterna att kolla vad som krävs för att bli en studentkår, säger hon.
Men varför gör man det om man inte har planer på att bilda en kår?
– Jag förstår att det finns en frustation över att inte ha formellt inflytande. Men det handlar bara om att ta reda på vad det innebär att vara en kår. Att Medicinska sektionen inte ansöker om kårtstatus betyder inte att ingen annan förening på fakulteten kan göra det. Det vore verkligen inte bra för Uppsala studentkår, jag tycker verkligen att vi bör se upp, säger Camila Lacorazza.
Max Stenberg, ordförande i Uppsala studentkår, har informerat Medicinska sektionen om hur det är att vara kår, och beskriver situationen som odramatisk.
– Jag tror att det är ett misstag att uppfatta det som att de vill lämna. Skulle det ske vore det problematiskt på många sätt. Den gemensamma studentrösten skulle försvagas ännu mer. Min uppfattning är att möjligheterna att påverka blir starkare om vi sitter ihop, säger han.
Sektionernas roll i Uppsala studentkår och hur deras inflytande ska se ut är under pågående diskussion, påpekar Max Stenberg.