Studenter mår sämre än andra unga
En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att studerande i åldern 16-29 år under tiden 2014-2016 i högre utsträckning än jämnåriga som jobbade, led av nedsatt psykiskt välbefinnande. För de studerande var siffran 25 procent, för de yrkesverksamma 16 procent.
Stress, ångest och depression hos studenter kan enligt rapporten ofta förebyggas och minskas med interventioner såsom kognitiv beteendeterapi.
Daniel Lindblom, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer (SFS) säger att styrelsen har fått tydliga direktiv från SFS fullmäktige att arbeta med frågan om psykisk ohälsa. I nuläget fokuserar de på studenternas arbetsmiljö.
– Universitetet är en av de sektorer där sexuella trakasserier är vanligast. Att komma till en sådan miljö påverkar förstås måendet, säger Daniel Lindblom.
SFS planerar under hösten att delta i en konferens på Europanivå med temat psykisk hälsa, för att få in ett internationellt perspektiv. Folkhälsomyndighetens rapport visar att studenter mår sämre än andra jämnåriga även internationellt.
– Vi hoppas se goda exempel. Vi vet till exempel att vår norska systerorganisation arbetar mycket med frågan, säger Daniel Lindblom.
Men vad beror det på att psykisk ohälsa är överrepresenterad bland studenter? Daniel Lindblom upplever att det är en mycket komplex fråga.
– Lite beroende på vilken aktör man pratar med får man olika svar, det är svårt att greppa. Skulle vi lösa klimatkrisen skulle förstås studenter ha mindre klimatångest. Det kan finnas lika många förklaringar som det finns studenter som lider av psykisk ohälsa.
Därmed inte sagt att det inte är en fråga som måste prioriteras.
– Det finns samtidigt många gemensamma nämnare bakom psykisk ohälsa hos studenter. Man ska inte lägga sig platt för att det är svårt, säger Daniel Lindblom.
