Konsensus trots ouppfyllda krav

Det är en liten skara kårmedlemmar och media som tagit sig till Segerstedthuset för att lyssna till Uppsala studentkårs pressträff om kampanjen ”Sju krav”. Hur har det egentligen gått under föregående mandatperiod? Har politikerna i region och kommun lyssnat till kåren och förbättrat förutsättningarna för studenter i Uppsala?

– Ser man tillbaka på den här mandatperioden hade vi önskat mer av kommun och region, säger Ludvig Lundgren, ordförande i Uppsala studentkår efter genomgången av rapporten.

Enligt rapporten är det endast ett krav av sju som anses helt uppfyllt: att Uppsala ska bli en bättre cykelstad.

– Man har gjort olika satsningar för att det ska bli tryggt att cykla i Uppsala, bland annat genom att bygga ut Flogstaleden. Uppsala utsågs också till årets cykelstad 2018. Vi är glada och tacksamma över det jobb som gjorts, säger Ludvig Lundgren.

De lite tuffare kraven anses dock inte vara uppfyllda. Tandvården är fortfarande inte gratis för studenter, kollektivtrafiken saknar studentrabatt på vissa resor och antalet hyresrätter som byggdes var inte tillräckligt för att uppnå målet på 4 000 stycken.

Efter genomgången av rapporten ska Uppsala som studentstad diskuteras i ett panelsamtal, vilket blir lite av en studie i konsensus (antagligen för att Moderaternas representant Cecilia Forss tagit fel på dag och inte närvarar). Samtliga deltagare är överens och en stor del av debatten handlar om bostadsfrågan: det måste byggas mer för studenter.

– Det svider att vi inte uppnått målet, men samtidigt har vi ett rekordår bakom oss. Främsta lösningen nu är att fortsätta bygga, bygga och bygga. Annars uppstår det brist, vilket leder till dålig konkurrens och högre priser, säger Erik Pelling (S), ordförande i kommunstyrelsen.

Han menar att flera kommuner i exempelvis Stockholm valt att inte bygga nytt, men att det i Uppsala finns en politisk vilja att faktiskt göra det, trots att man möter på motstånd och att det inledningsvis är kostsamt.
Johan Tysk, vicerektor vid universitetsledningen, knyter an till frågan och menar att Uppsala måste bli större. Med ett bredare näringsliv blir det lättare för studenter att få exjobb och jobb. En förutsättning för det är tillgången till bostäder. Detta är också viktigt för att Uppsala universitet ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen i framtiden.

– Om man kommer hit som internationell student och inte hittar en bostad, då sprider sig den negativa bilden otroligt fort, säger Johan Tysk.

Även när Ludvig Lundgren, nu som moderator, styr in samtalet på den ökade psykiska ohälsan bland studenter återkommer de till just bostadsfrågan. Erik Pelling säger att studentkorridorer, även om vissa av dem är sunkiga och behöver byggas om, kan hjälpa till att att bryta ensamhet hos studenter.

– När vi ny bygger ut, måste vi tänka nytt fast i andra former. Det handlar om att skapa kollektiva ytor som bryter ensamheten, det är viktigt inte minst för de internationella studenterna. Många av dem vittnar om att det är svårt att komma i kontakt med svenskar.

Han lyfter också fram nationerna som en lösning. Kanske ska man stötta dem, så de får bättre förutsättningar att stå för den sociala biten, vilket på sikt kan minska psykisk ohälsa.
Annika Sundås Larsson, projektledare vid byggnadsavdelningen vid Uppsala universitet inflikar att man måste ta tillvara på de gröna oaserna som finns på campus.

– Det är viktigt att det finns gröna ytor och att de känns trygga. Vi äger inte parkerna, men har stora möjligheter att påverka så att de känns trygga.

I pausen innan paneldebatten muttras det om att kravet rörande breddad rekrytering står som ”delvis uppfyllt” – i stället borde de bristfälliga satsningar som gjorts fått ett rött kryss. Vissa åhörare tycker inte alls att det är tillräckligt att man nu infört tydligare riktlinjer för studie- och yrkesvägledare på skolor. Det krävs mer aktiva åtgärder, både från universitet och kommun för att se till att studenter från studieovana hem hittar till universitetet.

Frågan kommer upp även under paneldebatten efter att universitetsrepresentanterna berättat att de diskuterat att öka universitetets närvaro i Gottsunda. En åhörare frågar varför man inte redan är på plats i Gottsunda.

– Vi ska träffas, en panel av forskare och de som jobbar i Gottsunda för att diskutera styrkor och utmaningar. Det handlar om att ta reda på vad de i Gottsunda behöver av universitetet. Det ska vara väl planerat och långsiktigt när vi går in, Annika Sundås Larsson.