Tungrott jobb kräver samverkan
Humanistiska teatern är inte packad, men betydligt mer än halvfull. Prorektor Anders Malmberg konstaterar att engagemanget för studentkårer och nationer är stort. När Fredrik Pettersson, som utreder situationen för Uppsalas studentorganisationer efter att kårobligatoriet avskaffades, gör sin presentation, blir det dock uppenbart att just engagemanget är ett av sorgebarnen.
– Det är en samhällstrend att det blir svårare att få människor att engagera sig. Det gäller även politiska partier, fackförbund och kulturföreningar, säger Fredrik Pettersson.
Därutöver har synen på högre studier förändrats. Idag betraktas universitetsutbildning främst som ytterligare en transportsträcka till arbetslivet efter gymnasiet, och många är mer benägna att lägga sin fritid på evenemang som anordnas av näringslivet.
– Förr var nationerna som fysisk plats en knytpunkt för socialt liv. Idag kan vi ingå i tio, femton sociala sammanhang och göra vad vi känner för, säger Fredrik Pettersson.
En genomgång av studentorganisationernas historia påminner om att Uppsala studentkår en gång i tiden faktiskt bildades av nationerna. Idag, när det till skillnad från under kårobligatoriet inte krävs att man är medlem i en studentkår för att gå med i en nation, står de olika delarna av studentlivet på många sätt långt ifrån varandra. Konflikter har ibland uppstått när kårer hyrt nationernas lokaler för evenemang.
– Det är påtagligt att händelser som varit har fått stor betydelse. Allt som hänt har utretts på ett förvånansvärt sakligt sätt och man har kunnat lösa praktiska problem, men konflikterna ligger kvar, säger Fredrik Pettersson.
Han tror att gränserna mellan organisationerna behöver luckras upp för att skapa en gemensam ansvarskänsla, till exempel genom att hitta kulturella markörer för att visa uppskattning för varandras arbete.
– Det kan betyda mycket att man tackar nationens arbetskraft för en sittning.
Samtidigt är en stor del av problembilden gemensam för kårer och nationer. Centralt är att det är svårt att rekrytera personer till poster, och att många blir utbrända. Nationerna tvingas hyra ut sina lokaler till externa kunder i större utsträckning för att klara ekonomin, vilket tycks äta upp mycket av det engagemang som finns. Uppsala studentkår har å sin sida tappat en stor del av medlemsbasen i och med att kårobligatoriet försvann.
– Uppsala studentkårs organisation bygger på kårobligatoriet, när man plockade bort det höll inte medlemsrekryteringen. De nya kårerna är uppbyggda som medlemsorganisationer medan Uppsala studentkår snarast fungerar som en ”studentkommun”, säger Fredrik Pettersson.
Nu menar han att man befinner sig i en omställningsprocess där behovet av strukturförändring är ett faktum. Det upplevs dock svårt att ta steget framåt, och särskilja vilka delar av strukturen som bör bevaras och samarbetet mellan kårer ses ofta som tungrott.
– Jag tror man måste vara inställd på att kårlandskapet kommer att förändras ännu mer, med fler nya kårer. Jag tror inte att man kan komma ifrån att det behövs en organisation som förenar alla, säger Fredrik Pettersson.
En stor utmaning tycks ligga i att skapa nya forum för samarbete. En början till att hitta en lösning som Fredrik Pettersson föreslår är att anordna en gemensam heldagskonferens i slutet av maj med seminariediskussioner.
– Tills dess, gå igenom utredningen. Det kan vara ett bra tillfälle att stanna upp och reflektera, säger han.
Efter föredragningen pratar Ergo med Uppsala studentkårs ordförande Ludvig Lundgren, som har goda förhoppningar om att utredningen ska leda framåt.
– Fredrik Pettersson har gjort ett gediget arbete som jag tror uppskattas av alla berörda. Jag gillar att titta på lösningar. Jag tror att vi gemensamt kan hitta förutsättningar för att skapa bättre samarbete, säger han.
Kår-och nationsutredningen görs på uppdrag av Uppsala universitet och har pågått under februari och mars.
