Hushållsarbetet som sinkar karriären

En kollega har bjudit in en forskare från ett annat universitet. Det tycks vara få intresserade och risken finns att det blir pinsamt om åhörarskaran inte är tillräckligt stor.

– Då är det alltid några som dyker upp. Förhoppningsvis gör de det av intresse men det handlar även om lojalitet, säger Sara Kalm, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon har nyligen publicerat artikeln ”Akademiskt hushållsarbete och dess fördelning” för att begreppsliggöra den typ av mindre statusfyllda uppgifter som kan ingå i ett akademiskt arbete. Det handlar om sysslor som tillfaller vissa, tar tid från forskning och på sikt kan leda till svårigheter att avancera inom akademin. Att sitta med på seminarier för att det inte ska bli pinsamt för gästen är ett exempel på detta hushållsarbete, men det kan också handla om att ta anteckningar på möten, lösa relationskonflikter mellan kollegor på institutionen eller att kommentera på kollegors texter. nbsp; nbsp;

– Jag ramlade över begreppet i amerikansk kontext och det hjälpte mig att sätta ord på något jag själv märkt av. Akademiskt hushållsarbete handlar om arbetsuppgifter som måste utföras, men som inte görs av alla och heller inte är meriterande.

Framförallt är det kvinnor och andra minoritetsgrupper som utför de här sysslorna. I artikeln hänvisar hon till amerikansk forskning som visar att kvinnor oftare tillfrågas, och också oftare tackar ja till att göra dessa uppgifter.

– Vissa menar att det handlar om preferenser, att kvinnor vill göra sådana saker. Men forskning visar att det inte är så, att de hellre skulle göra annat.

I stället kan det handla om genusnormer – kvinnor tror att det förväntas att de ska ställa upp. Det finns också en föreställning om att kvinnor är bättre på administrativa uppgifter och att man genom att fråga en kvinna kan lita på att det blir gjort. Sara Kalm pratar även om det manligt kodade ”forskaridealet” som en förklaring till varför fördelningen av de akademiska hushållssysslorna är skev.

– Normerna inom akademin är att man ska vara effektiv och publicera mycket. Det är ett maskulint kodat ideal i forskarvärlden, vilket skapar incitament att undvika hushållssysslorna.

Detta förstärks också av att män i större utsträckning slipper ifrån det som inte har med forskning att göra. I artikeln tar hon upp en intervjustudie där en handledare menar att vissa män betraktas som stjärnor och särbehandlas för att få ”ryggen fri”.

I artikeln tar Sara Kalm upp statistik, liknande den Allbright presenterade i sin rapport, som visar att könsfördelningen bland landets professorer är skev.

– Jag tror att akademiskt hushållsarbete har en roll i det här mönstret. Det är klart att osynligt arbete som tar tid påverkar meritering. Men hur stor roll beror nog på vilken arbetsplats det handlar om.

Sara Kalm tror att det kan vara svårt att komma åt delar av det akademiska hushållsarbetet som är av en affektiv art – att till exempel stötta doktorander eller studenter. Detta arbete tror hon inte man ska förkasta då det också kan vara givande. Däremot anser hon att man skulle kunna göra en inventering över de mer praktiska uppgifterna. Att undersöka vilka sysslor som utförs av vem och att arbeta för en mer rättvis fördelning.

– Jag tror också det skulle kunna vara verksamt att plantera begreppet under introduktionsföreläsningar med nya doktorander. Gör man det tidigt har det förhoppningsvis inte hunnit uppstå några mönster. nbsp; nbsp;