SFS vill se tydligare regler kring kårstatusprocessen

Var tredje år ska studentkårer och presumtiva diton ansöka om kårstatus, men reglerna för hur man gör det är i vissa fall otydliga och svårtolkade, vilket kan ge upphov till visst godtycke. Det skriver Sveriges förenade studentkårer, SFS, i rapporten som de tagit fram på uppdrag av sina medlemskårer.
– Flera studentkårer har uttryckt bekymmer över att ansökningsprocessen för att tilldelas kårstatus är otydlig. Reglerna upplevs som svåra att tolka, och det har hänt att lärosäten ställt egna krav som de inte har lagstöd för, säger SFS-ordförande Matilda Strömberg i ett pressmeddelande.

Bland de oklarheter som tas upp i rapportens kartläggning av kårstatusprocessen nämns att vissa lärosäten ställer egna krav vid ansökningsprocessen som de inte har lagstöd för och att det är otydligt vilka studerande som har rätt till att vara medlemmar i en studentkår. SFS skriver att det i rådande ordning till exempel inte finns något rättssäkert sätt för uppdragsstuderande att bli representerade i beslut som rör dem. Det är också oklart om kårerna har rätt att utesluta medlemmar eller inte.
– Exempelvis vad det gäller medlemmar som har trakasserat andra inom ramen för kårens verksamhet finns det behov att tydliggöra hur lagen ska tolkas - särskilt med tanke på problematiken som belystes under #metoo, säger Matilda Strömberg i pressmeddelandet.

SFS lägger i rapporten fram rekommendationer till regeringen och till Sveriges lärosäten om hur man kan förtydliga och förenkla kårstatusprocessen framöver. Här kan du ta del av hela rapporten.