Vem kränker mest?
Bakgrund
Januari 2019. Under ett kursmoment för masterstudenter som läser ABM (arkiv, bibliotek och museer) vid Uppsala universitet hålls ett panelsamtal där lärare svarar på studenternas frågor.
En student frågar hur man ska tänka kring att klassifikationssystem är “barn av sin tid” och inte är inkluderande. Studenten hänvisar till litteraturen de läst och säger att användare som identifierar sig som en viss ras kan ha svårt att hitta information som texter på ett och samma ställe.
Inga-Lill Aronsson, lektor i musei- och kulturarvsvetenskap, svarar och ger ett exempel. Hon säger: “Vi säger du söker på.. Ja då ska vi ska ta något kontroversiellt, [n-ordet], under det ordet kommer du att hitta litteratur, rapporter, undersökningar, föremål i olika kategorier och det står på olika hyllor.” Därefter understryker hon att studenterna måste kunna systemen utan och innan, vara medvetna om att informationen finns på olika ställen och kunna kommunicera det till biblioteks- eller museibesökarna.
Ergo gick in med ambitionsnivån att transkribera studentens fråga och så även hela Inga-Lill Aronssons svar men de båda var så luddigt formulerade att det inte skulle ha mejkat any sense. För den som är intresserad av exakta ordalydelser som kringgav det återgivna citatet finns en film från seminariet att begära ut från registraturen.
18 januari 2019. Fyra studenter som deltagit i seminariet skickar ett mail till institutionens likavillkorsombud och programmets två studierektorer. Studenterna skriver: “Under en diskussion använde Inga-lill Aronsson n-ordet, ett ordval som dessutom saknade relevans i sammanhanget. I och med att Inga-Lill varken är svart eller rasifierad, har hon faktiskt ingen som helst rättighet att använda ordet. Som lärare inom ABM har hon ett ansvar och borde veta bättre”
23 januari 2019. Ärendet hamnar hos ställföreträdande prefekt som tittar på klippet tillsammans med UU:s likavillkorsspecialist Hooshang Bazrafshan. Den senare anser att lärarens ordval är beklagligt och omotiverat. Han rekommenderar enskilt samtal med lektorn för att höra hennes syn.
1 februari 2019. Prefekt, ställföreträdande prefekt, likavillkorsspecialist, fackligt ombud och Inga-Lill Aronsson träffas för att diskutera ordvalet. I anteckningar undertecknade av ställföreträdande prefekt står att de kom fram till att ordvalet var olämpligt, även om ingen generell person pekades ut. Det skrivs också att Inga-Lill Aronsson beklagade att hon uttryckt sig på ett sätt som kunde uppfattas kränkande och att hon försäkrade att det inte skulle hända igen.
Samma dag skickar ställföreträdande prefekt mail till studenterna där de inbjuds till ett möte senare i februari för att prata om det som har skett. En av dem meddelar att hen inte kan närvara, de övriga dyker inte upp.
Upptakten
18 december 2019. Nästan ett år efter incidenten skriver tidningen Universitetsläraren om händelsen och intervjuar Inga-Lill Aronsson som menar att hon gjorde misstaget att uttala hela n-ordet. Hon säger dock också att man måste kunna använda vissa ord. En av studenterna är intervjuad och säger att hen främst reagerade på att ingen av de andra lärarna reagerade när Inga-Lill Aronsson uttalade ordet.
“Studenter har rätt att tycka till och protestera. Frågan är bara varför universitetet reflexmässigt läxar upp en lektor som utan onda avsikter har försökt sköta sitt jobb.”
Debatten
Efter Universitetslärarens artikel följer en rad nyhetsartiklar, ledare och debattinlägg i såväl UNT som rikstäckande media (till och med en internationell). Här följer ett axplock citat:
– 12 januari 2020: “Den fråga som dock kvarstår, åtminstone för mig, är vem som här har kränkts mest; en mångårig lektor som inför sina studenter åthutas av sitt eget universitet, eller de anmälande studenterna som inte ens kom till det möte där deras anmälan skulle behandlas.”
Ur krönikan Lättheten att bli kränkt av Göran Rosenberg i SR.
– 28 januari 2020. “Ett viktigt argument i debatten är att om inte vi inte på principiell grund sätter gränser för politisering i dag, hur ska vi då kunna argumentera för att hålla politiska krafter – från vänster, höger eller religiösa intressenter – borta från detaljstyrning i framtiden?”
Ur debattartikeln Universitetet bör be Aronsson om ursäkt av Sten Widmalm, professor i statskunskap, Sharon Rider, professor i filosofi, Christer Karlsson, professor i statskunskap i UNT.
– 6 februari 2020. “Lika villkorsarbetet vid universitetet är oerhört viktigt. Utan detta kommer universitetet, antingen genom diskriminering, eller brist på igenkänning, fortsätta vara ett ställe dominerat av vita heterosexuella män – och numera kvinnor – med privilegierad socioekonomisk bakgrund och utan funktionsvariationer. Det är inte ett universitet vi vill ha.”
Ur debattartikeln Lika villkorsarbetet är oerhört viktigt av Maria Eriksson Baaz, professor och representant i Lika villkorsgruppen vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Sten Hagberg, professor i kulturantropologi, Uppsala universitet, Malin Holm, forskare och ordförande för likavillkor vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet., Patrick Konde, processledare vid stiftelsen Friends och f.d. student vid Uppsala universitet, Mats Utas, professor i kulturantropologi, prefekt och ordförande i institutionens lika villkorsarbete, Uppsala universitet i UNT.
– 7 februari 2020. “Beroende på perspektiv finns argument för olika ståndpunkter. Vår uppfattning är därför att universitetet behöver se över rutinerna för hur liknande ärenden ska hanteras framledes och tydliggöra regelverket för såväl studenter som universitetets personal.”
Ur debattartikeln Universitetet behöver se över rutinerna av Åse Hedemark, prefekt, Institutionen för ABM (arkiv-, biblioteks- och museivetenskap), Reine Rydén stf. prefekt, Institutionen för ABM (arkiv-, biblioteks- och museivetenskap) i UNT.
– 9 februari 2020. “Studenter har rätt att tycka till och protestera. Frågan är bara varför universitetet reflexmässigt läxar upp en lektor som utan onda avsikter har försökt sköta sitt jobb.”
Ur ledarkrönikan Upprörda studenter har inte alltid rätt av Sakine Madon i UNT.
– 13 februari 2020. “Men hur kommer det sig att inte någon person i universitetets ledning kan förmå sig att offentligt säga vad som borde vara en självklarhet: Vi kan inte vid Uppsala universitet acceptera att personliga attribut avgör vem som får delta i det akademiska samtalet, och vi avvisar varje norm som tillmäter kön, ålder, etnisk tillhörighet eller trosuppfattning någon som helst betydelse för vem som får uttala vissa ord.”
Ur debattartikeln Den akademiska friheten ska gälla alla av Sten Widmalm, professor i statskunskap, Sharon Rider, professor i filosofi, Christer Karlsson, professor i statskunskap, Lars Rönnblom, professor i reumatologi, Bertil Lindahl, professor i kardiolog, Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, Per Elowsson, doktor i medicinsk vetenskap, Torsten Gordh, professor emeritus i klinisk smärtforskning, Svante Janson, professor i matematik i UNT.
– 22 februari 2020. “Som lärare vid Uppsala universitet måste jag be universitetets ledning att snarast låta utarbeta riktlinjer om vad jag och andra lärare får säga till studenterna och vilka ämnen vi får undervisa om. Jag är nämligen orolig för att själv råka ut för liknande anmälningar från studenterna som Inga-Lill Aronsson fick och att då utsättas för samma sorts behandling av universitetet.”
Ur debattartikeln Undervisningen riskerar att bli meningslös av Björn Furuhagen, docent i historia och universitetslektor vid Uppsala Universitet i UNT.
Slutspelet?
26 februari 2020. Radioprogrammet Studio Ett i P1 tar upp händelsen och den efterföljande debatten. I programmet medverkar UUs likavillkorsspecialist Hooshang Bazrafshan och filosofiprofessorn Sharon Rider. Bazrafshan, som satt med på mötet Aronsson blev kallad till efter incidenten, säger att hanteringen av ärendet har skett utifrån de lagkrav och universitetsspecifika riktlinjer som finns och att den gemensamma bedömningen var att användandet av n-ordet i sammanhanget var “onödigt och olämpligt”. Sharon Rider å sin sida upplever det problematiskt att studenterna får för stor makt över det lärarna säger:
“Jag tycker det är farligt faktiskt. [...] Varje lärare som en student inte tycker om kan i princip bli utredd om den upplevs som obehaglig. Det räcker med att någon person upplever sig som kränkt.” Hon menar att läraren har en utsatt position– i klassrummet, omgiven av studenter som när som helst kan anmäla hen, samt vid en eventuell utredning där förvaltningen ser det som sin huvudsakliga uppgift att hålla studenterna “nöjda och glada”.
28 februari 2020. Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch, ARW, som “bevakar den akademiska friheten i Sverige” skickar in en anmälan om diskriminering till Uppsala universitets HR-avdelning. Den tydligt raljant formulerade anmälan rör ett av Bazrafshans uttalanden i Studio Ett där han nämner ordet “hora” som ytterligare exempel på ett ord som är olämpligt att använda som universitetslärare. ARW framhåller i sin anmälan att det inte finns någon “...anledning att tro att Bazrafshan själv är eller har varit sexarbetare så att han genom sin identitet som sådan skulle ha förvärvat särskild rätt att uttala h-ordet så att säga kollegialt.”
1 mars 2019. UNT intervjuar Lundaprofessor Erik J. Olsson, medlem i Academic Rights Watch, och en av de som anmälde lika villkorsexperten vid Uppsala universitet. Han säger att tanken med anmälan är att motverka lättkränkthet. Inte helt oväntat passar han även på beskylla kvinnor för denna lättkränkthet.
Reportern frågar: Vad tror du ligger bakom benägenheten hos studenter att anmäla?
Erik J. Olsson svarar: Om vi ska vara kontroversiella så kan jag säga att det nästan alltid handlar om en liten grupp kvinnor som anmäler. Så ser det ut och det är inte bra när en liten grupp påverkar hela undervisningen.
Reportern är påläst och påpekar att två av de fyra studenterna som anmälde hade “killnamn”.
Den som för övrigt är intresserad av att ta del av Erik J. Olssons tankar kring hyperfeminim kultur och dess hot mot akademisk frihet kan läsa mer här.
Rektorsseminariet
“Hur fritt är ordet inom akademin” anordnas idag 3 mars klockan 15.00-16.45 i Humanistiska teatern på campus Engelska parken.
Den som inte kan närvara kan delta i mötet via zoom.
