Ny kurs ger resistens mot faktaresistens
– Det har blivit viktigare än någonsin i dessa fake news-tider att tillhandahålla de verktyg som behövs för att punktera osanningar och teorier som helt saknar faktamässig grund, säger lektor i retorik, Max Pärler, som är initiativtagare till kursen.
Uppdatering: Texten är ett aprilskämt!
På fester, arbetsplatser och Tinder dyker de upp, människorna som läst något smart på nätet eller tillbringat lite för mycket tid i Youtubes mörkaste vrår och hittat en teori som de tycker förklarar världsläget. Kanske har du varit tvungen att argumentera mot påståenden som “Det är illuminati som styr världen”, “Coronaviruset har spridits av ‘the richest one percent’”, eller den än mer fascinerande “Hitler var satt på jorden av utomjordingar”, bara för att flera fruktlösa och frustrerande timmar senare konstatera att det inte är någon idé. Att argumentera mot konspirationsteoretiker är svårt, men nu kan du få lite hjälp på traven. I höst kommer nämligen Uppsala universitet för första gången ge kursen “Bland chemtrails och utomjordingar: konspirationsretorik och motstånd”.
– Det har blivit viktigare än någonsin i dessa fake news-tider att tillhandahålla de verktyg som behövs för att punktera osanningar och teorier som helt saknar faktamässig grund, säger lektor i retorik, Max Pärler, som är initiativtagare till 7,5-poängskursen som kommer att vara valbar för studenter som läst minst Retorik A.
"Är du till exempel kritiskt inställd till myndigheter är du inte mottaglig för information som är framtagen av samma myndigheter."
Max Pärler, lektor i retorik vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet
Problemet med konspirationsteoretiker, menar Max Pärler, är att deras teorier ofta går ut på att någon, inte sällan regeringen eller storföretagen, mörkar information.
– Som meningsmotståndare blir det då väldigt svårt att komma med motargument som är grundade i fakta, då fakta är just det personerna ofta är resistenta mot. Är du till exempel kritiskt inställd till myndigheter är du inte mottaglig för information som är framtagen av samma myndigheter, säger han.
Men det finns flera retoriska knep att ta till för att nå fram genom faktarestistensen och det är just dessa som kursen i mångt och mycket kommer att kretsa kring.
– Vi kommer att fördjupa oss i bland annat det som kallas för “elocutio”, alltså den språkliga utformningen av ens argument. När man argumenterar med konspiratoriskt lagda personer är decorum - att man anpassar sig efter publiken - extra viktigt. Trots att de här personerna ofta vill ge sken av att deras argument är födda ur någon slags källkritisk inställning är de i själva verket ofta känslomässigt grundade. Därför behöver du, som meningsmotståndare, också lägga stor vikt vid pathos, hur du väcker åhörarnas känslor och själv vågar visa känslor, och inte bara försöka krossa ett argument med fakta, säger Max Pärler.
Ett historiskt delmoment kommer också att ingå där studenterna får lära sig mer om etablerade och utbredda konspirationsteorier och hur de tros ha uppkommit.
Kursen kommer att examineras genom att argumentera mot varandra – varje student ges en konspirationsteori att försvara samt en att argumentera emot. Tanken är att detta ska ske i helklass, men beroende på hur coronasituationen utvecklas kan stora delar komma att hållas online via Zoom och chatt. Att kursmoment hålls via chatt behöver inte nödvändigtvis vara sämre i just denna kurs.
– I och med att en stor del av människorna som tror på konspirationsteorier sprider sina teser i kommentarsfält och på olika forum, ser jag det bara som en styrka att studenterna även på andra plattformar än de klassiskt akademiska kan visa prov på decorum, god argumentationsförmåga och tålamod.
I slutändan hoppas de att kursen ska ge ringar på vattnet och göra studenterna mer källkritiska.
– Många bryr sig nu för tiden inte ens om att läsa till slutet av en artikel, där man kanske får veta viktigt information, som att hela texten är ett aprilskämt, säger Max Pärler.
