Missnöje över studentinflytande i repris
– Det här problemet har varit på agendan så många gånger de senaste åren utan att det händer något, säger studiebevakare David Kalantar som anmält universitetet till UKÄ.
I högskolelagen (2 kap. 7 §) står det att “Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.” David Kalantar, Uppsala studentkårs studiebevakare vid Medicinska sektionen, menar att Uppsala universitet i det här avseendet har brustit i sina skyldigheter då de inte lät studenterna vara representerade i beredningen inför valet av ny vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci (Medfarm).
– Valet av vicerektor har definitivt betydelse för utbildningen och studenternas situation och enligt högskolelagen ska studenterna då vara delaktiga i beslutet eller beredningen av det. Jag har svårt att se att man skulle kunna tolka det på något annat sätt, säger David Kalantar.
Enligt honom har representanter från Medfarms kårer och doktorandråd haft möjlighet att kommentera och intervjua kandidaterna till vicerektorsposten separat från den så kallade elektorsförsamlingen (se faktaruta) vars valberedning i slutändan är de som lägger fram förslag på vicerektor till rektor.
– Det är det som är problemet, det ska inte bara vara separat. Jag tycker det är bra att kårerna har fått uttala sig, men studenterna ska vara med i valberedningen för att kriterierna för studentrepresentation ska vara uppfyllda. Det är en fråga om medbestämmande och studenterna har ett unikt perspektiv på utbildningen som man förlorar när man inte inkluderar dem, säger David Kalantar.
"Ofta lappar universitetet igen luckor i studentinflytandet när det påtalas, men det här problemet har varit på agendan så många gånger de senaste åren utan att det händer något."
Studiebevakare David Kalantar (Foto: Privat)
David Kalantar gjorde i mars en anmälan mot Uppsala universitet till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) där han uppger att universitetet brister i studentinflytandet vid val av vicerektorer. Och han är inte ensam i sin kritik. Adam Kedert, studiebevakare vid Sektion Lära som representerar studerande vid fakulteten för utbildningsvetenskaper, har också lämnat in en anmälan till UKÄ där han framför samma kritik som David Kalantar, men för studerande vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskaps räkning.
Det är inte första gången universitetet kritiseras för det här. Senast 2015 efterfrågade Uppsala studentkårs dåvarande ordförande Caisa Lycken större studentinflytande i vicerektorsvalen, vilket även 2007 års ordförande Louise Callenberg gjorde.
– Ofta lappar universitetet igen luckor i studentinflytandet när det påtalas, men det här problemet har varit på agendan så många gånger de senaste åren utan att det händer något. Det kan inte ta över ett decennium att fixa till det, säger David Kalantar.
Enligt universitetets riktlinjer för val av ledamöter till områdes- och fakultetsnämnder ska de som ingår i elektorsförsamlingarna (som alltså väljer sagda ledamöter) vara lärare/forskare (se faktaruta). Exakt hur studentinflytandet i valen ska se ut är dock inte fastslaget mer än att företrädare för studenterna ska höras av valberedningen.
Ergo kontaktar via mejl representanter för de tre elektorsförsamlingarna vid universitetet för att fråga om hur förfarandet vid vicerektorsvalet ser ut inom deras vetenskapsområde och hur de säkerställer det lagstadgade studentinflytandet. Det visar sig att procedurerna är snarlika, men med några få skillnader.
Lena Claesson-Welsh, ordförande för Medfarms elektorsförsamling, skriver – precis som David Kalantar berättade – att studenterna inte formellt är en del av elektorsförsamlingen, men att samråd ska ske.
– Samråd har också skett med studenterna och det har valberedningens ordförande, Catharina Svensson, skött genom hela processen till punkt och pricka enligt hur samråd ska utföras, vilket också kommer att framgå av svaret till UKÄ. Studenterna har träffat alla kandidater (vicerektor, ställföreträdande vicerektor och dekan för medicinska fakulteten) och har i sin tur gett skriftliga eller muntliga omdömen som elektorsförsamlingen har tagit del av genom Catharina Svensson, skriver Lena Claesson-Welsh.
Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap (Humsam) fick representanterna för studenterna inte träffa kandidaterna, utan fick, innan kandidaterna hördes, komma med synpunkter och skicka in frågor till kandidaterna via elektorsförsamlingen.
– Valberedningens ordförande hade vid flera tillfällen kontakt med studentrepresentanter som utsågs genom kårsamverkan. Det var dels två av de studenter som sitter i områdesnämnden, Frida Gommel och Anders Gambrii, dels ordföranden i Uppsala studentkår, Johannes Bäck, skriver Karin A. Schiebe, sekreterare i Humsams elektorsförsamling, till Ergo.
"Vid båda hearings har jag som ordförande i elektorsförsamlingen pratat direkt med studentrepresentanterna strax innan de lämnat mötet, och de har sagt att de vid båda tillfällen varit nöjda med processen."
Elektorsförsamlingen vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (Teknat) sticker dock ut lite. Precis som vid de andra två områdena finns studenterna inte formellt representerade i församlingen, men de har valt att förstärka studenternas rätt till inflytande något, utöver det som står i riktlinjerna. I deras egna praxis för vicerektorsvalet har de fört in att “om särskild hearing genomförs med olika kandidater inbjuds studentrepresentanter (Uppsala teknolog- och naturvetarkår och Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens doktorandråd). De får formulera egna frågor till kandidaterna och efter hearingen framföra sin uppfattning om kandidaterna, men de deltar inte i själva beslutet.”
– Vid båda hearings [för vicerektor och ställföreträdande vicerektor vid Teknat, reds. anm.] har jag som ordförande i elektorsförsamlingen pratat direkt med studentrepresentanterna strax innan de lämnat mötet, och de har sagt att de vid båda tillfällen varit nöjda med processen, skriver Carolina Wählby.
Inom samtliga vetenskapsområden uppger man att man har förhållit sig till de riktlinjer som styr hur elektorsförsamlingen ska se ut, som alltså har beslutats av rektor. Vi kontaktar rektor Eva Åkesson med frågan varför man beslutat att studenterna inte ska finnas representerade i elektorsförsamlingarna samt om det kan finnas en öppning för att studenterna får ingå i elektorsförsamlingarna framöver, och får mejlsvar via Linda Lundberg, akademisekreterare vid planeringsavdelningen.
– I de riktlinjer som bland annat reglerar val av ordförande tillika vicerektor och ledamöter till områdesnämnder (exklusive studentledamöter), framgår att elektorsförsamlingen utser valberedning inom sig. I elektorsförsamlingen ingår endast ledamöter med vetenskaplig kompetens. Riktlinjerna ses över inför varje ny mandatperiod och bereds då i vanlig ordning där bland annat studenterna har möjlighet att inkomma med synpunkter.
Hon understryker att studenterna är involverade i processen vid flera tillfällen trots att de inte officiellt ingår i elektorsförsamlingens valberedning.
– [De är med] i beredningen av riktlinjerna och en studentrepresentant är med när beslut om riktlinjer fattas. Valberedningarnas ordförande ska höra företrädare för studenterna tidigt i processen samt före elektorsförsamlingens val. Slutligt beslut om utseende av vicerektor och stf vicerektor fattas också i närvaro av studentrepresentant.
UKÄ-anmälan är under beredning och Uppsala universitet ska senast 7 maj inkomma med ett yttrande i frågan.
Vadå vicerektor?
Vicerektorer är ordförande för universitetets områdesnämnder – vetenskapsområdenas beslutande organ – och har bland annat till uppgift att verka för att forskning och utbildning av hög kvalitet bedrivs inom vetenskapsområdet de verkar inom.
Vid Uppsala universitet finns tre vetenskapsområden – medicin och farmaci (Medfarm), humaniora och samhällsvetenskap (Humsam), samt teknik och naturvetenskap (Teknat) – och till dessa ska en vicerektor och en ställföreträdande vicerektor vardera väljas var tredje år (med möjlighet till förlängning).
Universitetets rektor är den som formellt utser vicerektorerna efter förslag från de så kallade elektorsförsamlingarna vid respektive vetenskapsområde.
Varje elektorsförsamling består av 31 ledamöter som är lärare/forskare vid vetenskapsområdets fakulteter. Inga studentrepresentanter ingår i elektorsförsamlingarna, men ordförande för respektive församlings valberedning ska höra företrädare för studenterna före val av vicerektor och ställföreträdande vicerektor.
Vicerektorerna ska inte förväxlas med prorektor, som alltså är ställföreträdande rektor för universitetet.
Källa: Arbetsordning för Uppsala universitet och Riktlinjer för val av ledamöter till områdes- och fakultetsnämnder 2020-2023.
Nomineringarna klara
Elektorsförsamlingarnas valberedningar har lagt fram förslag till vicerektorer och ställföreträdande vicerektorer inom sina respektive vetenskapsområden. De som nominerats är:
Teknat:
Johan Tysk, professor vid matematiska institutionen – vicerektor
Charlotte Platzer Björkman, professor vid institutionen för materialvetenskap – ställföreträdande vicerektor
Humsam:
Tora Holmberg, professor vid sociologiska institutionen – vicerektor
Mattias Martinsson, professor vid teologiska institutionen – ställföreträdande vicerektor
Medfarm:
Mats Larhed, professor vid institutionen för läkemedelskemi – vicerektor
Eva Tiensuu Janson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper – ställföreträdande vicerektor
Rektor kommer att fatta det formella beslutet om vilka som blir nya vicerektorer. Deras mandatperiod börjar 1 juli 2020.
