Icke-studenter i studentlägenheter – hur blev det så?
Med sina 3 915 korridorsrum och lägenheter erbjuder Studentstaden flest kontrakt till studenter i Uppsala. Bostadsbolaget hyr bland annat ut på Rackarbergsgatan, Djäknegatan och Gamla Studentstaden. Vad många inte vet är att inte alla boende har behövt flytta ut när studietiden är slut. 154, alltså knappt fyra procent, av Studentstadens kontrakt innehas av icke-studenter. Anledningen är något som sällan är på tapeten i Uppsalas bostadspolitik nu för tiden, nämligen ett tidigare bostadsöverskott.
Under 60- och 70-talet byggdes många studentbostäder i Uppsala, bland annat Flogstas låg- och höghus. Hela Sverige var inräknat i det så kallade miljonprogrammet, ett bostadsprojekt som klubbats igenom av riksdagen. En miljon bostäder skulle byggas inom 10 år. Jenny Wikström, fastighetschef på Studentstaden, menar att all nybyggnation under 70-talet bidrog till ett bostadsöverskott. Det fanns alltså helt enkelt för många bostäder. För att minska hyresförlusterna beslutades att öppna upp dörrarna för andra än studenter.
– Det fanns även planer på att omvandla bostäderna i Flogsta till kontor och pensionärsbostäder, berättar Jenny Wikström.
Uppsala Bostadsförmedling uppgav i slutet av sommaren att deras genomsnittliga kötid till ett studentrum var ett år och tio månader. För en studentlägenhet var kötiden fyra år och fyra månader – bra mycket längre än ett vanligt kandidatprogram. Hur kunde Uppsala gå från att vara en stad med ett överskott av studentbostäder till att år efter år blir rödlistat i SFS, Sveriges Förenade Studentkårers, bostadsrapport? Det kan delvis förklaras med utbyggnaden av högskolan under 90-talet.
– Antalet heltidsstudenter ökade från 150 000 till 300 000 samtidigt som Sverige befann sig i ekonomisk kris, vilket innebar att inga nya bostäder byggdes, säger Jenny Wikström.
Dubbelt så många studenter och noll nya hus lade därmed grunden för bostadsbristen i Uppsala. Numera är det alltså knappt fyra procent av Studentstadens bostäder som huseras av icke-studenter. Alla utom en av dessa bor i lägenhet. Icke-studenterna betalar samma hyra för bostäderna som studenterna. Jenny Wikström menar att tillsvidarekontrakten stadigt sjunker och när en person flyttar ut hyrs bostaden återigen ut som studentbostad.
Elin Stenmark, 20 år, går termin 1 på samhällsvetarprogrammet.
Känner du till att det bor icke-studenter i Studentstadens lägenheter?
– Det visste jag inte.
Vet du varför?
– Nej, jag tycker det låter jättekonstigt.
Vad tycker du om att det är så?
– Det är ju inte bra, för det är väldigt svårt att få bostad i Uppsala. Så om andra än studenter tar våra kontrakt så är det ju jättefel.
David Bång, 24 år, tekniskt basår.
Känner du till att det bor icke-studenter i Studentstadens lägenheter?
– Det känner jag inte till, men antar att det finns.
Vad tycker du om att det är så?
– Jag är lite kluven. Det finns ju studenter som behöver lägenheter som ofta inte har pengar att köpa. Men det finns ju också de som inte kan flytta någon annanstans.
Alva Åsell, 25 år, termin 9 på ämneslärarprogrammet inriktning samhällskunskap och engelska.
Känner du till att det bor icke-studenter i Studentstadens lägenheter?
– Det känner jag inte till!
Vet du varför?
– Nej, men jag misstänker att de flyttat in när det var andra kontrakt.
Vad tycker du om att det är så?
– Jag tycker det är okej, jag antar att de har bott här länge.
Enkät och foto: Sandra Johansson
SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, släpper varje år en bostadsrapport. Uppsala är rödlistat tillsammans med sex andra svenska städer, däribland Lund, Stockholm och Skövde.
