Stort medlemstapp för Uppsala studentkår
– Det är ett akut läge.
Den 9 februari 2020 hade 7 976 personer betalat sin medlemsavgift till Uppsala studentkår, samma datum i år var siffran 4 591. Att tappet är pandemins verk vore en rimlig slutsats att dra, men faktum är att minskningen, sett till antal, inte skiljer sig avsevärt från hur utvecklingen såg ut även före smittskyddsåtgärdernas intåg. 2019 hade 10 495 personer betalat sin kåravgift 9 februari och 2018 var det 12 800.
– Coronan har förstås påverkat en del, men det har varit en ihållande trend under flera år, säger Uppsala studentkårs ordförande Jacob Färnert, som tror att kåren till viss del fastnat i kårobligatoriumsmentaliteten.
"Jag tror att mycket släpar kvar från när kåren var större, både tankemässigt och organisatoriskt."
I år är det 11 år sedan kårobligatoriet avskaffades. Dessförinnan var alla studenter tvungna att vara med i kåren och Uppsala studentkår, US, och Farmacevtiska studentkåren, FaS, var då de enda två kårerna vid Uppsala universitet. Efter kårobligatoriets fall var US och FaS fortsatt de enda två kårerna i några år innan Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, fick kårstatus 2014. Sedan dess har ytterligare tre kårer bildats och US representerar nu bara runt hälften av alla studenter (se faktaruta).
– Jag tror att mycket släpar kvar från när kåren var större, både tankemässigt och organisatoriskt. 2010 var vi ju enda studentkåren vid Uppsala universitet [utöver FaS, reds. anm.], det är vi inte längre, men jag tror att vissa inte har greppat att vi inte har samma resurser nu som då, säger Jacob Färnert.
Han tycker att kåren måste bli bättre på att arbeta strategiskt och långsiktigt för att både värva nya medlemmar och för att behålla de gamla. Även om de både den här terminen och den förra har gått miste om värvningsmöjligheter i och med universitetets inställda välkomsmottagningar, så är det inte riktigt där skon klämmer då de endast brukar generera några hundra nya medlemmar, medan tappen är i tusental.
– Vi har som organisation varit dåliga på att arbeta med planer som sträcker sig längre än ett verksamhetsår. Det dyker upp några initiativ då och då, men jag tror aldrig vi har haft någon smart och välgrundad plan för hur vi på lång sikt kan skapa mervärde för våra medlemmar. Där har vi legat efter länge, säger han och fortsätter:
– Vi har i år försökt vara tydligare med att kommunicera ut vad vi gör, vad vi är bra för och vilket värde vi har för studenterna, så jag tror ändå att vi har blivit något bättre på kommunikationen, men siffrorna talar ju emot oss.
Kåren är dock inte helt utlämnad åt siffrorna för betalande medlemmar. Utöver medlemsavgifterna får kåren också in pengar via bidrag från stat och universitet baserat på hur många helårsstudenter de representerar.
– Universitetet höjde ju bidraget till 357 kronor per helårsstudent förra året, men UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har konstaterat att studentkårerna har svårt att genomföra sina uppdrag givet de resurser som vi har, säger Jacob Färnert.
Han berättar också att samtliga studentkårer vid UU har gått igenom sina kostnader och konstaterat att de alla har en högre kostnad per student de representerar än vad de får i bidrag från universitetet.
– Om universitetet vill att vår verksamhet blir bättre, vilket i förlängningen leder till att deras egen verksamhet blir bättre, så skulle en resursökning vara väldigt välkommen.
I år får ju Sveriges studentkårer utökat bidrag från staten, hur stor skillnad kommer det göra för Uppsala studentkår?
– Det gör viss skillnad, men samtidigt har vi ett stort behov av satsningar i hela verksamheten. Tidigare styrelser har ju skurit i saker som är väsentliga för studiebevakningen och det har man märkt genom att kvaliteten har minskat. Stödet är absolut välkommet, men jag är inte alls övertygad om att det är tillräckligt för att vi ska kunna utveckla verksamheten på bästa sätt.
"All legitimitet i kåren utgår från medlemmarna."
Foto: Uppsala studentkår
Förutom den ekonomiska förlusten medlemsappet innebär menar Jacob Färnert att kåren även tappar legitimitet när medlemsantalet dalar. I kårstyrelsen har man diskuterat lösningar som att erbjuda gratis medlemskap.
– Men det har mest varit diskussioner kring strategier för att fånga upp medlemmar, sen måste man ju behålla dem också. Det är därför viktigt att vi, som sagt, arbetar strategiskt och långsiktigt och ser över hur vi skapar mervärde i vårt medlemskap. Vad vill studenterna ha? Vad tycker de är viktigt? All legitimitet i kåren utgår från medlemmarna. Det är väldigt tydligt i högskolelagen och när man ser vad UKÄ skriver. De problematiserar till stor del om man har låg anslutningsgrad, säger Jacob Färnert och avslutar:
– Styrelsen kommer att arbeta med de här frågorna under våren nu. Det är ett akut läge.
Artikeln har uppdaterats med en rättelse: Före kårobligatoriets fall fanns två kårer vid Uppsala universitet - Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren, inte endast US som det tidigare stod.
Vadå “representerar”?
Kårerna vid Uppsala universitet representerar alla studenter, oavsett om de är medlemmar i en kår eller inte. Vad det innebär i praktiken är till exempel att de studentrepresentanter som sitter i olika beslutande organ vid universitetet representerar alla studenters intressen och inte bara medlemmarnas. Det innebär också att du till exempel kan få stöd och råd via kårens studiebevakare och student- och doktorandombud även utan att vara medlem.
Uppsala studentkår representerar primärt studenter från de områden de har kårstatus för, det vill säga studenter vid humaniora- och samhällsvetenskapliga fakulteten (undantaget vissa institutioner) och studenter vid medicinska fakulteten, vilket motsvarar ungefär hälften av alla studenter vid UU. Detta innebär också att de får bidrag från universitetet och staten för dessa studenter.
Som kårmedlem hjälper du dock till att stärka kåren i deras arbete och ger dem mer legitimitet. Medlemmar i Uppsala studentkår har dessutom möjlighet att söka kårens stipendier, vilket icke-medlemmar inte har, och kan hyra kårens torp, Norreda, till rabatterat pris.
