Hans uppsats prisas av riksdagen.
Uppsatsen skrevs förra året men det var först för några veckor sedan Markus Sjölén Gustafsson fick veta att han faktiskt vunnit riksdagens uppsatstävling.
– Talmannen ringde och grattade dagen efter statsministeromröstningen, det var kul att han tog sig tiden. Men det är egentligen ännu större för mig att statsvetenskapliga institutionen nominerade min uppsats, säger Markus Sjölén Gustafsson.
Det är bland andra talmannen och de vice talmännen som sitter i juryn och delar ut priset för att främja forskning om riksdagen. Och det är just riksdagens förhållande till homosexualitet som är temat i Markus Sjölén Gustafssons masteruppsats. Han har tittat på hur hur lagstiftningen påverkats av de idéer som funnits om homosexualitet mellan 1933 och 2010. En period som inleddes med att homosexualitet snart skulle avkriminaliseras och som avslutades med att sexuell läggning skrevs in som en av diskrimineringsgrunderna i grundlagen.
– Jag var väldigt intresserad av hur diskussionen gick, men kunde inte hitta forskning som sträckte sig över hela perioden.
Markus Sjölén Gustafsson har studerat mängder med dokument från den här tiden och har efter det kunnat identifiera två olika epoker – tidsperioder då synen på homosexualitet ändras.
– Mellan 1944 och 1977 förstås homosexuella enbart utifrån sexuell attraktion, men sedan börjar man inse att det handlar om något mer. Det rör sig ju om människor som bor ihop och har känslor för varandra.
Man går då över till att se på homosexuella utifrån en känslomässig och social “ram”. Den förändrade förståelsen möjliggjorde att det stiftades nya lagar mot diskriminering samt om samboskap och registrerat partnerskap.
"Man ser homosexualitet som ett hot mot våra värderingar"
Under de två epokerna ser man också olika problem kopplade till homosexualitet. I den första perioden betraktades homosexualitet som en sjukdom. Markus Sjölén Gustafsson berättar att man i riksdagen under den här tiden oroar sig för homosexualiteten ska smitta av sig på barn. Denna syn påverkar också lagstiftningen – fram till 1976 måste man vara minst 20 år för att få vara i en samkönad relation. När homosexualitet inte längre ses som en sjukdom skiftas fokus till nya frågor.
– Från slutet av 70-talet ser man andra problem, men de kretsar främst kring familjen. Man ser homosexualitet som ett hot mot våra värderingar och mot kärnfamiljen. Men denna inställning förändras gradvis till 2011 då min studie slutar.
Uppsatsen skrevs för ett år sen och idag är Markus Sjölén Gustafsson färdigstuderad. Han är dock fortfarande ett känt ansikte för många efter att ha varit både varit förste kurator på Uplands nation och Curator Curatorum, ordförande i nationernas samarbetsorgan. Idag har han bara en “tillbakadragen roll” i Uplands styrelse på sidan av sitt arbete som valsamordnare.
Nu gick det ju väldigt bra med den här uppsatsen, du har inte lust att forska vidare på samma tema och återvända till Uppsala universitet?
–Jo, på många sätt vore det spännande. Vi får se om möjligheten dyker upp.
Riksdagens uppsatstävling
Markus Sjölén Gustafsson är en av vinnarna i tävlingen med uppsatsen Fully Acceptable'. Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010
Motiveringen lyder: Uppsatsen är väl förankrad i tidigare forskning såväl när det gäller det teoretiska som det analytiska ramverket. Författaren uppvisar en god metodmedvetenhet och levererar en utförlig och skarp analys. Uppsatsen bidrar med ny kunskap om riksdagens och enskilda riksdagsledamöters roll i utvecklingen av ett politikområde.
Även Lisa Selander, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet vann tävlingen med uppsatsen "En partiledardebatt på teckenspråk. Tolkars strategier för att leverera högkvalitativ tolkning"
De båda kommer att motta sina diplom under en prisceremoni med tillhörande seminarium i riksdagen 23 februari.
Riksdagens uppsatstävling hålls varje år och är öppen för studenter på kandidat-, magister- eller masternivå som har skrivit en uppsats med anknytning till riksdagen.
