»Jag är ingen lonesome cowboy«
Det är andra gången som Ergo får möjlighet att träffa universitetets nya rektor, även om hon förra gången ännu inte hade blivit godkänd av regeringen. Då, på tågstationen i Uppsala, var hon både omtumlad och glad. Nu, tredje dagen på nya arbetsplatsen, håller hon precis på att få ordning på vardagen, med allt vad det innebär.
– Det är väldigt skönt att vara på plats innan allt kommer igång. Just nu försöker jag ordna med kalendern, iPaden, mobilen och datorn – allt måste uppdateras och synkas. Nästa vecka börjar introduktionsprogrammet. Det är viktigt för mig att lära känna verksamheten.
Hon tar emot på sitt tjänsterum i det så kallade Skandalhuset, på S:t Olofsgatan 10 C. Det är ljust och högt i tak, med utsikt mot universitetshuset och parken nedanför. Än har hon inte hunnit göra rummet till sitt, tavlorna är kvar från förra rektorn Anders Hallberg, och hyllorna är fortfarande nästan tomma. Men trots att det bara är hennes tredje dag har hon redan hunnit överraska kollegorna – genom att lämna den obevakade dörren mot korridoren öppen (den andra dörren vaktas av hennes sekreterare).
– Jag har för avsikt att lämna dörren öppen så snart jag inte sitter upptagen i möten. Det är viktigt att mina kollegor känner att de bara kan titta in om de vill något. Tydligen är jag den första som lämnat dörren öppen. Jag har mött en hel del lätt förvånade och positivt överraskade ansikten – jag visste inte att det var en så stor förändring att öppna en dörr
Med nio års erfarenhet av att sitta i ledningen vid Lunds universitet och erfarenhet från fyra olika universitet, känner sig Eva Åkesson väl förberedd på jobbet som rektor.
– Jag är van att prioritera och delegera, och jag är även van att hantera överraskningar. Tiden i Lund har förberett mig på det här uppdraget, inte minst eftersom jag hade ett delat ledarskap med rektor Per Eriksson.
Nu kommer Eva Åkesson att dela ledarskapet med universitetets nye prorektor Anders Malmberg, vilket hon tycker känns skönt, då han till skillnad från henne är djupt förankrad i Uppsala efter många år vid universitetet, bland annat som dekan för samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Vi har träffats en hel del redan och har ett utmärkt samarbete. Det tar längre tid att skapa nätverk när man kommer utifrån, men det är också en fördel att komma in med fräscha ögon. Det finns både fördelar och nackdelar med att komma från en annan stad och ett annat lärosäte.
I och med det nya jobbet tvingas hon lämna sin man och sin sjuttonårige son bakom sig i Hässleholm under veckorna, åtminstone tills sonen gått ut gymnasiet. Dottern är redan utflugen och pluggar juridik i Umeå.
– När det sedan blir dags får min man bestämma själv om han vill bo kvar eller komma upp – då tror jag att äktenskapet håller längre. Viktigt att betona är att min son ju har sin far på plats, han är inte lämnad vind för våg.
Till en början bor hon i en gästforskarlägenhet, men tanken är att hitta något mer permanent. Resorna fram och tillbaka till Hässleholm kommer att företas med tåg, till viss del för att hon inte gillar flygplatsmiljöer och säkerhetskontroller, men främst eftersom tågresor innebär mer sammanhållen tid och därmed möjlighet till arbete.
– Vinsterna är både miljömässiga och tidsmässiga. Men sedan kommer jag ju inte ha möjlighet att åka ner varje helg, arbetet som rektor kräver att jag finns på plats även vissa helger – men då kan ju min familj hälsa på mig. Det är inte underligare än att folk har en sommarstuga som de åker till.
Hon säger samtidigt att det inte var ett lätt val att lämna Lund och att det hade varit svårare om barnen varit yngre.
– Jag har jobbat i Lund i många år och trivts väldigt bra, men jag är en person som ser framåt. Även om det finns personer jag kommer att sakna så är jag säker på att jag kommer att lära känna många nya människor här i Uppsala. Jag tror på att tänka möjligheter, inte hinder – då kommer man längre.
Apropå saker hon saknar så gäller det även livet som forskare. Fram till för tre år sedan forskade hon nämligen på halvtid, parallellt med jobbet som vice rektor i Lund.
– Det var fantastiskt roligt att jobba som forskare, både det teoretiska och det praktiska. Jag hoppas kunna slinka in på ett och annat forskningsseminarium under rektorsperioden. Eftersom man är rektor i sex år så dröjer det alldeles för länge annars.
Eva Åkesson är professor i kemisk fysik och i grunden kemist. Under sin forskarbana har hon främst sysslat med femtokemi, en vetenskap som studerar kemiska reaktioner på extremt kort tid.
– Man använder sig av laserljus för att se vad som händer i varje steg av en reaktion. Metoden kan användas för att testa vilken typ av molekyler som skulle fungera bra som solfångare till exempel. Det jag forskat på är en liten, liten pusselbit i det stora pusslet.
Forskare, vice rektor, prorektor – och nu rektor – hinner du med något utöver jobbet, vad gör du helst när du är ledig?
– Jag har en havskajak, det är ett av mina fritidsintressen. Jag tycker mycket om att vara ute i skog och mark, det ger lugn och inte minst motion. Det ger möjlighet att låta tankarna flöda på ett annat sätt. Jag tror att naturen är ett bra ställe att vistas på för människor – något vi borde göra mer.
Innan flytten till Uppsala fick Eva Åkesson en bok om Uppsalas natur- och friluftsområden av en vän, något hon säger att hon kommer få stor användning för.
– En riktig akademiker läser sig till saker och ting, säger hon med ett snett leende. Jag kommer nog att använda boken för att hitta trevliga vandringsleder, sedan hoppas jag få paddla lite framåt våren.
Hon säger sig vara förtjust i snö och saknar vintrarna uppe i Umeå, där hon pluggade – även om hon anser att det bör snöa med måtta och att snön helst inte ska vara meterdjup.
– Jag kan tycka att skånsk vinter är lite deprimerande, det är så slaskigt. Då hoppas jag att vintrarna i Uppsala är bättre. Annars är hösten min favoritårstid, det är en väldigt fin, men underskattad tid – vi kryper in lite för tidigt kan jag tycka. Hösten är för mig lite nystart, ett nytt läsår och så – jag får vårkänslor på hösten.
Utöver promenaderna och paddlandet tränar Eva Åkesson yoga för att koppla av och hämta kraft. Det handlar om en hemkörd form av yoga, som hon uttrycker det – det vill säga en mix av olika yogaformer som känns trivsam.
– Jag försöker att röra på mig så mycket jag kan – man blir ju inte piggare av att skippa saker som får en att må bra. Jag tror inte att jag någonsin haft en fyrtiotimmarsvecka, jag är van att arbeta mycket och då är det viktigt att ha energi. Jag vet att posten som rektor är ett uppdrag som kräver väldigt mycket, men hade jag varit orolig så hade jag inte suttit här.
Eva Åkesson har tre ledstjärnor för Uppsala universitet: en oavbruten kvalitetsutveckling, en ständig strävan att utveckla internationaliseringsarbetet och en ödmjuk medvetenhet om att det är studenterna som är framtiden. I talet hon höll under rektorsinstallationen sade hon följande: ”Vi måste vara beredda att ständigt ompröva och utveckla undervisningsmetoder och ämnesinnehåll. Vi måste vara medvetna om att våra studenter också utvecklas och förändras. De studenter som kommer till oss idag har nya kompetenser och färdigheter som vi själva inte hade som studenter… Studentinflytandet är viktigt och unikt och alltid värt att försvara… Ett starkt studentinflytande säkerställer ett starkt universitet.”
nbsp;
Du har blivit kallad Studenternas rektor eftersom du så ofta talar om studenterna som medarbetare i kvalitetsarbetet, men skeptiker har ställt frågan om du inte kommer att överge studenterna för att även kunna vara lärarnas och forskarnas rektor – vad säger du om det?
– Jag ska vara allas rektor och jag hoppas att det inte ligger någon konflikt däri.
nbsp;
Som du kanske känner till så är förväntningarna på dig som ny rektor väldigt höga. Du är ung, kvinna och mer radikal än de flesta på ledande positioner inom universitetsvärlden. Är du orolig för den så kallade Obamaeffekten?
– Nej (stort skratt). Jag kommer att göra vad jag kan för att leva upp till allas förväntningar, men jag är bara människa och jag är inte ensam. Jag är ingen lonesome cowboy i skymningen – det är ett lagarbete. Det kommer säkert att finnas både de som blir positivt överraskade och de som blir besvikna. Samtidigt måste jag säga att det är roligt att höra att jag välkomnas av så höga förväntningar, det känns väldigt bra. Jag har själv väldigt höga förväntningar på min tid som rektor.
nbsp;