Jag trivs otroligt bra

Uppsala centralstation, 1 maj klockan tio. Utmattade valborgsfirare kliver på tåget hem samtidigt som stadens renhållningsarbetare röjer bort de sista resterna av gårdagens sjöslag. Frida Johansson Metso, 22-årig ordförande för Liberala ungdomsförbundet, ser piggare ut än hon påstår sig vara, och konstaterar att hennes förbundssekreterare som bokat intervjutiden inte kan ha insett hur stort sista april är i Uppsala. Det är vid sådana här tillfällen, eller när hon måste stiga upp klockan fyra för att bli hämtad med taxi till en morgon-tv-soffa i Stockholm, som hennes icke-politiska kompisar kan tycka att hon har ett galet jobb.
Själv har hon svårt att se att hon kunde göra något roligare. Luf må med sina 1 800 medlemmar vara Sveriges minsta politiska ungdomsförbund, Frida Johansson Metso får ändå resa Sverige och världen runt. När vi ses är hon på väg till Umeå, efter det ska hon till Rwanda. Hon skriver debattartiklar, träffar människor, pratar i skolklasser och äter frukost med folkpartiledningen. Kort sagt får hon ägna sig åt den del av politiken hon tycker bäst om: opinionsbildning, principer och problemlösning. Hon har provat de torrare bitarna också, i stadsdelsnämnden i uppväxtstaden Göteborg.
- Det är det absolut tråkigaste jag har varit med om Man sitter och bestämmer vilken färg det ska vara på gungorna i lekparken. Den där hands-on-politiken blir otroligt pragmatisk och är inte vad jag vill göra, säger hon.

Det har stormat kring folkpartiet det senaste året, och Frida Johansson Metso har synts flitigt i medierna. Efter Lars Leijonborgs avgångsbeslut kritiserade hon i en debattartikel personfixeringen och drevbeteendet hon menar finns både inom de politiska partierna och i medierna.
- Det är ett ganska hårt klimat inom politiken. Det är svårt för mig att säga åt unga människor att engagera sig när politiken sedan handlar så mycket om makt, och när man är så taskiga mot varandra. Lars Leijonborg har lagt 43 år av sitt liv på folkpartiet. Ska man då jaga bort honom innan han ens har fått presentera sin vision?
Att Leijonborg avgick har hon dock inga problem med i sig. Han är ingen dålig ledare, anser hon, men en för svag sådan, som har gett fritt spelrum till de folkpartister som de senaste åren har släppt upp olika testballonger. Som Nyamko Sabunis förslag om obligatoriska gynkontroller för högstadieflickor eller Mauricio Rojas hårdföra linje i integrationsfrågor. Men hon skriver inte under på att partiet har rört sig åt höger.
- Det har inte med höger-vänsterskalan att göra, mer med hårdhetsskalan. Jag skulle vilja säga att det har med dumhetsskalan att göra. Jag tycker att många av förslagen är korkade, jag har svårt att känna igen mig i dem och de är väldigt dåligt förankrade i partiet.
Men den överhängande frågan för Liberala ungdomsförbundet den senaste tiden har varit en annan. Mitt under val-spurten i höstas avslöjades att Lufs pressekreterare Per Jodenius vid ett flertal tillfällen hade loggat in på socialdemokraternas intranät och spritt information därifrån vidare inom folkpartiet.
Vad säger det om Luf som organisation att det kunde hända?
- Det säger väl väldigt mycket om Per som person. Per är ju en god vän till mig, jag är otroligt besviken över att han kan ha så dåligt omdöme. Men det säger också mycket om klimatet i organisationen. Det här valet utmålades som den sista striden, det var nu eller aldrig, och det fanns en hel del som tyckte att ändamålen helgar medlen.
Sedan hon tillträdde har hon ägnat mycket tid åt att åka runt bland de lokala förbunden och prata etik, apropå det inträffade.
- Om man tror på en idé, särskilt som politiker, så måste man leva efter den. I folkpartiet pratar vi om att vi avskyr buggning och tycker att det är helt rättsvidrigt, och så har vi en medarbetare som gör på det här sättet. Då har man helt underkänt sina egna idéer.
Hur mycket har det här skadat Luf?
- Det gav en väldigt besviken och chockad stämning i organisationen, många kände Per och mådde dåligt över det som hänt. Men vi hanterade det med en gång och idag skulle jag säga att Luf mår ganska bra. Hur mycket det har skadat förtroendet för oss vet jag inte - jag möts inte av det på skolor eller så. Jag tror att folk glömmer snabbare än man tror.

När Frida Johansson Metso valdes till ordförande hade hon hunnit läsa fem terminer på psykologprogrammet, och hon är fast besluten om att fortsätta när hon lämnar sin post. Så nej, hon har inte för avsikt att bli politiker på heltid. Och hon menar det, säger hon.
- Jag är 22 år och har varit aktiv i Luf sedan jag var 14. Det här är ett skitroligt jobb och jag trivs otroligt bra. Men det finns andra saker i livet som man känner att man missar. Och det skulle vara skönt att kunna öppna morgontidningen och inte bli störtupprörd och känna att jag måste skriva sju debattartiklar, utan bara konstatera: det här var inte bra.

Fakta:
Namn: Frida Johansson Metso
Ålder: Fyller 23 i höst.
Uppväxt: Göteborg, vill så småningom flytta tillbaka dit
Familj: Föräldrar, en lillasyster.
Bor: I bostadsrätt i Fålhagen.
Gör på fritiden: Försöker hinna träffa kompisar. Biofantast och i grunden en hästtjej.
Utbildning: Har studieuppehåll från psykologprogrammet i Uppsala.
Jobb: Ordförande för Liberala ungdomsförbundet.
Drivkraft i politiken: - Det är lite tråkigt att säga, men det är ilska. Jag blir så arg när folk tar sig rätten att bestämma över andra människor, och inte gör det för andra människors bästa.