Cykeln och lagen

Ett annat problem är enligt honom rent slarv från cyklisternas sida.
-De tar inte ansvar för sin fordonsroll, utan ser sig själva som antingen fordon eller fotgängare allteftersom det passar. I de fall vi stoppar någon är det sällan den personen argumenterar, utan i de flesta fall är de medvetna om att de begått ett brott.

Men det är inte ofta som folk faktiskt haffas för cykelbrott i trafiken.
-Vi har inte så mycket resurser att vi kan följa upp det här så mycket som vi skulle vilja. Det prioriteras inte bort, men man kan säga att det prioriteras ner. Vi satsar framför allt på att göra punktinsatser framemot hösten, då det börjar bli mörkt. Men det är ändå inte många lagbrott som bötfälls.

År 2001 fälldes 39 cyklister för rödljuskörning, 70 för paråkning och 157 för saknad belysning i mörker. Det är inte lag på att man måste ha ett fastmonterat lyse, men vid mörkerkörning är det obligatoriskt. Det finns ingen statistik över hur många av de som fällts för trafikbrott som varit studenter, men Åke Lövh anser inte att studenterna är värre eller bättre än andra cyklister.
Ett annat problem är naturligtvis cykelstölderna. Sedan 1999 har antalet anmälda cykelstölder minskat från 3 737 till 2 648 anmälningar under 2001. Men mörkertalet är stort och det går inte att säga om den sjunkande siffran beror på om det är cykelstölderna eller anmälningsbenägenheten som minskat. Och det är inte många stulna cyklar som kommit till rätta.
Hasse Jeppesen på polisens cykel- och hittegodsavdelning menar att A och O om man fått sin cykel stulen är att göra en korrekt anmälan.
-Många som anmäler har bara en knapphändig beskrivning av sin cykel. Hur många Monark finns det inte som är röda?
Något som klart ökar chansen att ens cykel kommer till rätta är om man uppger ramnumret vid anmälningen. Ramnumret kan vara klurigt att hitta, eftersom det sitter på olika ställen beroende på cykelmodell: under sadelstången, på tvärslån vid sadelhållaren, längs med framgaffeln är de vanligaste ställena. Den som inte hittar ramnumret eller vill komplettera, kan gå till polisens hittegodsavdelning och gratis få sitt personnummer instansat i ramen. Annars kostar det omkring 40 kronor i en cykelverkstad.
-En personnummermärkt cykel blir inte attraktiv som stöldgods, eftersom det går att se direkt att den är stulen, säger Hasse Jeppesen.
När man köper en begagnad cykel är man skyldig att kolla upp numret med hittegodsavdelningen så att cykeln inte är stulen. Om man åker fast i trafiken kollas alltid cykeln upp, och visar den sig vara stulen har man gjort sig skyldig till häleri.
Polisen har tagit fast flera cykeltjuvar som iförda overall har lastat upp cyklar på bilkärror med kapell eller i lastbilar. Många tros säljas begagnade, i Sverige eller utomlands.
Många cyklar okynnesknycks också av folk som inte riktigt betraktar cykelstöld som stöld. De vill ha något att ta sig hem på, sparkar upp ett femtiokronorslås och lämnar cykeln någonstans.
Den som hittar en olåst cykel och lämnar in den kan välja att göra anspråk på antingen hittelön eller själva cykeln. Hittelönen är 50 kronor om cykeln värderas till under 1 000 kronor, 150 om den värderas till mer. Om upphittaren gjort anspråk och anmälan inte inkommit inom 95 dagar, tillfaller cykeln upphittaren, eller säljs på auktion.

För att skydda sin cykel stulen rekommenderar Hasse Jeppesen ett godkänt bygellås att låsa fast den med, gärna kring ramen. Även om cykeln är väl låst, bör man inte lämna den långa perioder på centralt belägna platser.

CYKELNOTA:

Ringklocka saknas: 200:-
Baklykta trasig/saknas: 300:-
Mörkeråkning utan lyse: 300:-
Paråkning: 300:-
Körning mot rött 600:-
Ej iakttagit stopplikt: 600:-
Ej iakttagit väjningsplikt: 600:-
Ej stannat för polis: 600:-