Kvotering är rasism

Visst måste vi rätta till fel som begåtts i det förflutna, men inte genom att begå nya misstag . Så löd en kritisk röst på en insändarsida i en väl ansedd brasiliansk dagstidning i februari. Händelsen som föranledde insändaren var att en 25-årig man med vit hudfärg nekades plats på en läkarutbildning i Rio de Janeiro, till förmån för kvoteringen (sistema de cotas). Detta trots att han hade goda resultat på inträdesprovet. Då gick 25-åringen till domstol och fick rätten på sin sida. Debatten om positiv särbehandling blossade upp, ofta med referenser till Brasiliens historia av slaveri och rasism. En röst för positiv särbehandling av färgade, Carlos Vogt, poet och lingvist, ser kvoteringen som ett historisk skeende och ett steg i rätt riktning när den nyliberala världsordningen visat sig oförmögen att ta itu med jämlikhets- och rasfrågor.

Men Leandro Morreira Nunes tror att varken de förflutna eller de nuvarande orättvisorna kan rättas till genom kvotering. Kvoteringen är för Leandro snarare ett tecken på att myndigheterna skyggar att ta tag i de verkliga problemen. Leandro är en typisk Carioca (Rioinvånare), han bor i ett slumområde i utkanten av Rios innerstad i ett ganska gemytligt grannskap längs en slingrande gränd. Det enda som stör är motorvägen femtio meter från huset. Leandro ströjobbar som modell och skådespelare, hans senaste jobb var på karnevalen där han spelade en egyptisk slav (en metafor för vilken roll många svarta ser sig ha i dagens Brasilien). Han ska snart söka in på kursen media och kommunikation på universitetet.

Han har en bestämd uppfattning om hur systemet fungerar i Brasilien, därför är han också skeptiskt till kvotering av svarta till universitetet.
- Än en gång demonstrerar myndigheterna att Brasilien är ett rasistiskt land. Anledningen till att svarta inte studerar handlar inte om kvotering eller inte. Frågan är snarare varför samhället inte kunnat ge oss möjligheten att komma in på universitetet precis som alla andra. Varför görs inget för att förbereda elever för universitetet via bättre grundutbildning?

Leandro vill varken ha välgörenhet eller myndigheternas dåliga samvete genom särbehandling, han vill ha samma förutsättningar som alla andra från grundskoleutbildning till antagningen på universitetet. En konstitutionell myndighet gav i april förra året klartecken för att 20 procent av platserna på Brasiliens universitet skulle gå till svarta under förutsättning att de har grundläggande behörighet för utbildningen. Förespråkarna menade att man på detta sätt kunde ge en marginaliserad grupp tillgång till utbildning. Man utgick från beräkningen att en majoritet av de fattiga i landet (63 procent) var färgade och att vita i snitt studerar minst 2 år längre än svarta.

Brasiliens nyvalde president Luiz Inácio Lula da Silva är försiktig när det gäller att kommentera kvoterna - det är ett välkänt fenomen att makthavare ligger lågt i känsliga frågor. Lula har bl a gjort sig känd genom att skapa en bred opinion för att minska de sociala klyftorna i Brasilien. Hans utbildningsminister Cristovam Barque sade försiktigt att kvoterna kan vara sätt att förändra sammansättningen av eliten. Och utryckte sig skämtsamt:
- Idag är hudfärgen på Brasiliens elit nästan skandinavisk.
Men han underströk också att en ordentlig debatt behövs.