Här bedriver psykologstudenterna vård: “Vilket engagemang!”
– Vi kommer aldrig igen kunna lägga så här mycket tid och energi på en och samma patient. Nu har vi en patient i veckan, och vilket engagemang det är hos alla oss psykologstudenter! Man läser, man planerar, man diskuterar och reflekterar för att kunna hjälpa den här personen, säger en av psykologstudenterna.
Det har blivit dags att möta studentpanelen, som under vårterminen kommer att svara på Ergos läsares frågor i “Psykologstudenten svarar”. Ett bubbligt gäng släpper in mig genom dörren in till mottagningens lokaler, som finns på baksidan av Blåsenhus. På andra sidan glasdörrar åt båda håll skymtar två korridorer och bakom dörrarna i korridorerna gömmer sig samtalsrummen. Just nu är det tomt i både väntrummet och korridorerna, först i eftermiddag har några av de totalt 137 studenterna samtal med sina patienter.
De fyra studenter som utgör studentpanelen går alla termin nio av tio på psykologprogrammet och har som en del av sin utbildning en varsin egen patient som de har samtalsterapi med på mottagningen.
Tilda är 25 år och går psykologprogrammet med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT). Hon flyttade till Uppsala från Boden för att plugga här. Innan hon bestämde sig för att plugga psykologi jobbade hon som resurs i skola för barn med NPF.
– Jag tyckte det var väldigt spännande men kände av en kompetensbrist hos mig själv. Jag ville veta mer och jag kände inte att det var tillräckligt att bara lära sig mer på egen hand, säger Tilda.
Utifrån det blev psykologprogrammet ett naturligt val och tanken har fortsatt att jobba med barn.
– Men intresset har också väckts för andra verksamheter, det finns så otroligt mycket olika saker att göra som psykolog, säger hon.
Fanni är 24 år gammal och kommer från Uppsala. Även hon går psykologprogrammet med inriktningen KBT.
– Det är svårt att svara på varför jag valde psykologprogrammet, jag körde nog någon typ av uteslutningsmetod. Men ända sedan jag började har jag blivit mer och mer säker på varför jag fortsätter. Allt är inte alltid superroligt, men allt är intressant och syftet med varför vi ska kunna allt är tydligt. Redan första kursen var väldigt tuff så vi fick snabbt känna av att det är en tung utbildning, men jag kände ändå “gud vad spännande det här är”!
José är 39 år och är från början från början från Halmstad. Han flyttade till Uppsala efter studenten då han fick jobb inom restaurangbranschen.
Många år senare sökte han nya utmaningar och började då plugga på psykologprogrammet.
– Jag visste från restaurangbranschen att jag gillade att serva människor på något sätt, det var leendet och tacken för att ha gjort någons kväll bra som fick mig att tycka om det jobbet. Som psykolog tas det mötet samt att göra något bra för en annan person till en helt ny nivå vilket känns otroligt givande, säger José.
När José vid termin sju skulle välja vilken inriktning han skulle fortsätta sina studier inom blev det till skillnad från Tilda och Fanni psykodynamisk terapi (PDT).
– I klassen är KBT vanligare och det är ju lite av ett KBT-fäste här i Uppsala. Inom KBT finns det ofta fler platser för praktisk tjänstgöring för psykologer som man gör efter examen. Så att välja PDT var kanske att göra det lite svårare för mig själv, men det lockade mer, säger José.
Ellen är 24 år och går precis som de andra termin nio på psykologprogrammet. Hon hade svårt att bestämma sig för inriktning men det blev till slut KBT.
– Jag tyckte både KBT och PDT var intressanta och det tycker jag fortfarande. Men jag fick se mer om vad KBT handlade om på min praktikplats så därför kändes det som att jag fått en bättre bild av vad det innebar. Men båda är terapiformer där man jobbar med förändringar och mål för att patienten ska må bättre, säger Ellen.
För Ellen väcktes intresset för psykologi av en bra psykologilärare på gymnasiet. Hon tyckte det var spännande att lära sig om hur människor och grupper fungerar och ville lära sig mer. Som färdigutbildad psykolog är hon ännu inte säker på exakt vad hon vill göra.
– Det känns läskigt att inte veta vad som kommer men det finns också så mycket som är spännande. Jag är öppen för det mesta, allt från att jobba med barn och unga till specifika diagnoser, säger hon.
I Sverige behöver man efter en genomförd psykologexamen genomgå praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP), för att kunna ansöka om psykologlegitimation. Ellen tror att hennes bana framåt kommer att påverkas av var hon lyckas få sin PTP-plats, men är öppen för att prova att jobba med olika saker efter det.
– Längre fram skulle det vara fantastiskt spännande att starta eget på något sätt. Jag har också ett intresse för djur och en idé är att på något sätt arbeta med djur som ett hjälpmedel i terapin, säger Ellen.
Några timmar tidigare står jag vid samma dörr, för att träffa Linda Bylin som är verksamhetschef på psykologmottagningen. Skylten utanför dörren gör det klart att jag är på rätt ställe.
– Det första uppdraget vi har här är att ge studenterna en bra utbildning, och det andra är att vi ska bedriva vård, säger hon.
Linda Bylin är verksamhetschef för psykologmottagningen sedan 2020, men började arbeta på institutionen 2017. Hon är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och undervisar även på psykologprogrammet. Utöver det är hon även en av ett 20-tal psykoterapihandledare som handleder studenterna som är verksamma vid psykologmottagningen. Som verksamhetschef på psykologmottagning har hon ansvar för att verksamheten bedrivs på ett patientsäkert sätt men också på ett sätt som gör att studenterna har möjlighet att lära sig.
De vanligaste problemen personer tar kontakt med mottagningen och vill ha hjälp med är olika sorts ångest eller ångestrelaterade problem, lindrigare depression, stress, relationsproblem och låg självkänsla eller självförtroende.
De tar även emot patienter med specifika fobier. Alla över 18 år kan söka och behandlingen är kostnadsfri.
– Ibland tvingas vi hänvisa patienter vidare till annan vård. Det kan bland annat vara för att vi bedömer att vi inte har rätt kompetens här på psykologmottagningen att behandla problemet, och att det kanske krävs en legitimerad och mer erfaren psykolog, eller att patienten behöver vård från flera professioner, tex både läkare och psykolog, säger Linda Bylin.
Linda Bylin uppmanar ändå alla som vill ha hjälp att skicka in en ansökan, att sätta ord på sina besvär kan vara ett bra första steg till att hjälpa sig själv. Görs bedömningen att psykologmottagningen kan erbjuda vård så sätter psykologstudenten och patienten upp ett mål med behandlingen och en vårdplan tillsammans, som kan sträcka sig över en eller flera terminer.
Mottagning sedan 70-talet
Psykologmottagningar som denna, där studenterna utför behandling med stöd från sina handledare finns på alla psykologprogram, på samma sätt i slutet av utbildningen. Psykologmottagningen på psykologiska institutionen har funnits åtminstone sedan 70-talet på samma sätt som idag med en mottagning där psykologstudenter under handledning bedriver vård. Psykologstudenterna har uppdrag på psykologmottagningen under termin sju till nio, parallellt med andra kurser inom psykologprogrammet.
Varje student har en patientkontakt i taget och har under de tre terminerna totalt två eller tre patienter som de behandlar. Studenterna i studentpanelen, som nu går termin nio, har redan hunnit behandla patienter på mottagningen under två terminer.
– Det är stor skillnad nu från när vi började arbeta med patienter. Första gången man skulle träffa en patient kändes det nervöst och lite läskigt, trots koll och uppbackning från handledaren, säger Tilda.
Totalt per termin så utgör den kurs som mottagningsarbetet är en del av endast 7.5 högskolepoäng, men arbetet i mottagningen har stor betydelse för att utvecklas och att hitta sin roll som psykolog. Studentpanelen menar att det ger mer än vad som syns på pappret, och det är viktigt att kunna inkorporera allt det teoretiska i praktiken.
– Vi får såklart mycket hjälp och stöd av handledaren men det roligaste har varit att vi får så mycket ansvar och förtroende. Ofta har man samma tankar och idéer om hur man bör gå vidare med en patient som handledaren, men bara att man får säga tanken först gör att man får självförtroende. Den processen tror jag gör att man lär sig mycket mer än om handledaren skulle styra allt, säger Ellen.
Varje vecka ska 137 psykologstudenter genomföra samtal med sina patienter, och för att det ska funka krävs det att alla sköter de riktlinjer och förhållningssätt som finns, inte minst när det kommer till bokning av samtalsrum. Ansvaret är stort, men respekten för verksamheten är också stor.
– Det är ett kollektivt ansvar men det är också tydligt vad som gäller. Och det behöver vara tydligt eftersom varje termin är ju en tredjedel av alla studenter som jobbar här nya, men ändå funkar det. Det finns en förståelse för att det är en delad arbetsplats, och man är medveten om varför folk är här, både patienter och studenter, säger Fanni.
Alla samtal filmas
För att säkerställa att vården bedrivs på ett patientsäkert sätt, och för att ge studenterna de bästa förutsättningarna att utvecklas, spelas alla terapisamtal in. Studenterna träffas i grupp med sina handledare en gång i veckan för handledning i sitt arbete. Som en del av handledningen kan man då titta gemensamt på valda delar av det inspelade materialet.
– Det var rätt obekvämt att se sig själv på film i början, men man vänjer sig och det är väldigt lärorikt att kunna se sig själv och reflektera över sin egen insats, säger Tilda.
Inspelningarna ger en möjlighet att utvärdera sig själv och är ett verktyg för att hitta sin roll som psykolog. Det egna beteendet är i störst fokus.
– Vi har ju alla grejer som vi jobbar med och vissa saker man gör är ibland inte så hjälpsamma i den situationen. Man kanske har en vana att flacka med blicken eller har ett kroppsspråk som kan uppfattas på ett visst sätt och då är det jättebra att få syn på det så att man kan jobba med de grejerna, säger José.
Psykisk ohälsa bland studenter
Trots att alla över 18 kan söka vård på psykologmottagningen så är majoriteten av de som hittar hit också studenter. En anledning till det tror Linda Bylin handlar om att studenter hör om och känner till mottagningen.
– Många hittar hit genom rekommendationer och det är ofta att man får höra om mottagningen genom andra studenter. Det känns väldigt fint eftersom det visar att man varit nöjd efter att ha kommit hit, säger Linda Bylin.
Men den heterogena gruppen studenter kan av flera anledningar anses vara extra utsatt för psykisk ohälsa. Enligt WHO World Mental Health International College Student project, en serie av undersökningar på 19 högskolor i åtta länder, där förstaårsstudenter blev tillfrågade om vanliga psykiska störningar var det drygt en tredjedel av de tillfrågade som uppgav att de upplevt eller vid tidpunkten upplevde minst en av de vanligaste psykiatriska sjukdomarna eller störninga (djup depression, mani/hypomani, generaliserat ångestsyndrom, panikångest, alkohol-eller drogmissbruk).
– Vi kan se att studenter är en utsatt grupp på flera sätt. Att vara student är en enorm frihet för många. Men det kan utgöra en stor sårbarhet att ha en sådan frihet som innebär större utmaningar att få till rutiner och struktur i sin vardag jämfört med personer som har ett 8-5 jobb och har fasta rutiner på ett annat sätt, säger Linda Bylin.
Linda Bylin tror också att många studenter blir sårbara då de kanske flyttar hemifrån första gången och är på väg in i vuxenlivet. Ofta innebär det ett nytt socialt sammanhang och press och stress för att klara av sina studier.
Studentpanelen har egna erfarenheter av att vara just studenter. De kan känna igen sig i att det finns vissa utmaningar som gruppen studenter ställs inför, som kan påverka måendet på olika sätt.
– Man ska inte underskatta de utmaningar det medför att vara student. Det är svårt att flytta och befinna sig i ett nytt sammanhang. Sen tror jag att många tampas med prestationsångest och självkritik. Man vill göra bra ifrån sig och det är lätt att man glömmer att vara självmedkännande, säger José.
Tilda lyfter att livet som student kan innebära många bollar i luften. Utöver prestationskrav kombineras studier ofta med nya sociala sammanhang, eventuella engagemang och en begränsad ekonomi.
–Det hör ofta till en students livsstil att ha mycket att göra, och många saker kan bli slitiga om de ligger på varandra, säger Tilda.
– Det är på gott och ont, på ett plan kanske man kan också se att man inte är ensam om att tampas med de här problemen, tillägger Fanni.
Ellen, José, Tilda och Fanni utgör under våren Ergos egna studentpanel i det nya segmentet “Psykologstudenten svarar”, med start torsdag den 29 februari. Där svarar de på frågor från Ergos läsare, som på olika sätt berör psykisk hälsa och ohälsa och som studenter ofta kan relatera till.
Psykologstudenterna svarar
Har du en fråga till Psykologstudenterna? Skicka in till chefredaktor@uskar.se så kanske de svarar på just dig! Självfallet är du alltid anonym.
