Kålrötter i konkurrens med pasta

När Ergo hälsar på vid kolonilottsområdet Hällbyodlarna är Caroline Loohufvud i full färd med att skörda och bunta ihop rödbetor. Hon studerar samhällsgeografi vid Uppsala universitet och sambon Anders Carlborg läser vid SLU. Tillsammans har de sedan tre år tillbaka kolonilott och är nu mitt uppe i höstskörden.
30 olika sorters grönsaker frodas på den 150 kvadratmeter stora kolonilotten. Här växer allt från potatis, bondbönor och mangold till vitlök och tomater. Mellan trädgårdslanden löper broar av plank och mitt på täppan ståtar vinbärsbuskar.
- Tanken på en kolonilott har alltid funnits med någonstans i bakhuvudet. Vi har alltid tyckt det är roligt med växter, så steget till att skaffa en lott var inte långt. Jag tycker det ligger något meditativt i att rensa ogräs, man liksom rensar skallen samtidigt. I tentatider är det jätteskönt att cykla ut hit, säger Caroline Loohufvud.
Som nykomlingar på kolonilottsområdet var paret yngst, de flesta andra kolonisterna hade hunnit fylla både 50 och 60 år. Nu har det hunnit tillkomma mycket folk i 30-årsåldern och studentkompisar har inspirerats till att själva skaffa trädgårdsland. Om det beror på en ny grön våg eller bara att unga människor upptäckt kolonilotter är svårt att säga.
I dag bor Anders Carlborg och Caroline Loohufvud i en studentlägenhet på Rackarberget. Där fungerar det fint att driva upp vårens sticklingar på balkongen, och i köket finns det gott om plats. Tidigare bodde båda två i korridor.
- Folk tyckte nog att man var lite gubbig som höll på och påtade i landen och grejade. Och de började väl undra när vi ockuperade korridorköket för storkok av rotsaker, säger Anders Carlborg.
I korridoren försvann den hemkokta rabarbermarmeladen snabbt. Efter lite prat om hur man får rabarber att växa bra, med gödsel och då gärna i form av utspädd urin, gav sig rabarbertjuven iväg lika kvickt som han dykt upp.
Caroline och Anders är helt självförsörjande på kolhydratsidan och till middag blir det ofta grönsaksröror, rostade rotsaker och gratänger. En klassiker hemma i köket hos studentparet Carlberg - Loohufvud är spenatsoppa, fast gjord på mangold istället. En bit morot i soppan sätter sötman.

- Man blir kreativ med matlagningen. Första året på kolonilotten beräknade vi fel på sådden av kålrötter och fick 60 stycken. Då behövdes en rejäl nypa fantasi för att det inte skulle bli enformigt, säger Anders Carlborg.
Nytt på lotten i år är pumporna. De kommer att bli fina prydnader på höstens fester, konstaterar Caroline Loohufvud glatt.
- Kompisarna blir alltid så glada när vi bjuder på middag. De tycker väl att man är lite knäpp i huvudet som håller på och odlar, men tycker nog det är rätt charmigt också och att det är spännande att vi odlar ingredienserna själva.
Även om vännerna uppskattar hemodlat grönt kan studenter ibland ha en tendens att vara enkelspåriga när det gäller kosten.
- Det är liksom inrotat att pasta och ketchup måste vara huvudfödan. Även om folk skulle få kålrötter helt gratis skulle de ändå inte äta dem. Det kan vara ett väldigt inkört tankesätt med maten, säger Caroline Loohufvud.
Att ha kolonilott tar mindre tid än man tror, en tur ut till odlingarna varannan dag är lagom.
- Vi plockar upp grönsakerna lite efterhand sådär, det är ingen panik. Att det skulle vara dyrt att ha en lott är också en fördom. Då tänker man nog på kolonistugor som kostar flera hundra tusen. Den här kolonilotten går på 320 kronor för ett helår, säger Anders Carlborg.
På vårarna när andra studenter lyser albylvita får Anders Carlborg och Caroline Loohufvud ibland frågan om de varit utomlands. Då är det bonnabrännan som slagit till, några timmar på kolonilotten slår pressande i solstolen med hästlängder. Och ibland tar de en promenad ut till koloniområdet bara ändå, en skön motvikt till stressen som ligger i att plocka studiepoäng.
- Böcker och plugg är verkligen så långt bort man kan komma från växande. Det är ett annat mer fysiskt tankesätt i odlandet. Klart man får jord under naglarna och blir skitig om knäna, men det är otroligt roligt, säger Caroline Loohufvud.
Hon börjar stoppa cykelkorgen full av nyskördad zucchini, det börjar bli dags att trampa hem till Rackarberget och vardagen. Med skillnaden att kurslitteraturen nu tragglas lättare efter en dos av kolonilivets vitamininjektion.

Hitta kolonilotten
I Uppsala med omnejd finns ett antal olika kolonilottsföreningar. För dig som vill ha pinfärsk potatis till valborgs-sillen eller dekorera studentlyan med blommor från egen täppa.
• För den som vill slå på stort finns koloniträdgårdsföreningar med stugor, detta kräver dock lite kapital eftersom man köper stugan men hyr tomtmarken. Å andra sidan får du då en sommarstuga med cykelavstånd från city
• Kolonilotten är mer prisvänlig och kostar på de flesta ställen under 500-lappen för ett helt år. Här är några platser i Uppsala där kolonilotter finns:
Ekeby
Flogsta
Gränby
Gottsundagipen
Hällbyodlarna (Stabby)
Ultuna

• På många platser är väntetiden kort till åkerlappen, men först till kvarn gäller och kölistan kan gå snabbt. FOR är en förkortning för Fritidsodlingens Riksorganisation. På deras webbplats får du tag i kontaktperson till närmaste koloniområde plus massor av tips och råd för trädgården: www.for.se