”Det är bättre att vänta med studierna”

nbsp;

Det är stor skillnad på de studenter som gått direkt från gymnasiet till universitetet och de som istället varit ute i arbetslivet några år, menar tvåbarnsmamman Jenny Sandin, som läser sista terminen på lärarprogrammet i Uppsala. nbsp;
– Det finns både fördelar och nackdelar med att vänta. Jag har märkt att de som valt att hoppa på ett program direkt efter studenten lättare fastnar i elevrollen.
Samtidigt anser hon att de yngres datorvana många gånger väger upp bristen på livserfarenhet, och att erfarenhet kan mätas på olika sätt.
– Man lägger märke till det under diskussionerna på utbildningen – våra olika erfarenheter kompletterar varandra, vilket ger nya infallsvinklar. Vi som är något äldre är lugnare och lyssnar generellt mer till andras åsikter, även om det givetvis varierar från person till person.

Jenny Sandin förklarar att hon genom att ha varit ute och sett verkligheten känner att hon har något att ge till de studenter som bygger sin kunskap på sådant de läst i böcker, men att även det omvända gäller.
– Vi kan ta seminariet vi hade om examensarbetet som exempel. Då gick vi igenom en rad olika frågeställningar, gav varandra respons och tips på hur man kan tänka, och ur vilka olika perspektiv man kan se på saker och ting. De yngre ser saker jag inte ser och jag ser saker de inte ser. Kommer man som lite äldre in i skolvärlden är det ganska tufft, men går man direkt in har man redan rätt tänk, vilket är en fördel. Med tanke på att studierna kräver så mycket av en kan jag ibland känna att jag borde ha börjat plugga tidigare.

Just datorvanan är något som Jenny Sandin menar skiljer de äldre från de yngre, även om hon påtalar att det också beror på hur pass intresserad man är.
– Vi använder oss av studentportalen för alla våra arbeten och det finns även diskussionsgrupper på sajten. Fördelen som jag ser det är att det blir lättare att ändra på uppgifter om det är så att man behöver komplettera någonting, men jag är inte van vid att arbeta med dator – jag känner mig mer bekväm med papper och penna.
Elisabet Näsman är professor på sociologiska institutionen och enligt hennes erfarenhet är det bra med spännvidd bland studenterna.
– Min erfarenhet som lärare är att det är positivt att blanda personer med olika bakgrunder. I samhällsvetenskapliga ämnen blir diskussionerna bättre om det finns studenter med olika livserfarenheter. Tidigare har man på många utbildningar haft krav på erfarenhet innan man påbörjar studierna. Universitetsvärlden har förändrats, man kan säga att den har gymnasifierats – studenterna pratar om skolan, klassen och klasskompisarna istället för universitetet, kursen och kursarna, säger Elisabet Näsman.
På en kurs där studenterna befinner sig i olika livssituationer kan man behöva ta hänsyn till dem som har barn och de som pendlar, vilket minskar känslan av universitetet som en förlängning av gymnasiet.
– Det finns olika skäl till att man väntar med högre studier, och ofta är de äldre studenterna otroligt motiverade. Krogen och andra festligheter är inte så lockande om man har familj och barn, vilket är naturligt, säger Elisabet Näsman.

För lärarstudenten Andreas Gellerstig som är uppvuxen i Uppsala och också läser sin sista termin är studentlivet inte så viktigt. Han har redan sin vänkrets i staden, och att festa en vardag är inte något för honom.
– Jag ser inte nöjet med att dricka dagen innan en föreläsning – jag är här för att få en utbildning. Däremot tror jag att det finns många som går en utbildning mest för att få leva det häftiga studentlivet. Skillnaden blir väldigt tydlig när jag jämför mig med studenter som fortfarande bor hemma – där mamma gjort en matlåda, säger Andreas Gellerstig.
Liksom Jenny Sandin har han lagt märke till att studenter som tagit ett uppehåll mellan gymnasiet och de högre studierna lättare kan frigöra sig från elevrollen.
– Man har sett världen ur ett annat perspektiv och har klivit ur elevrollen. De yngre är kvar i det gamla mönstret, vilket jag tror är en nackdel eftersom man är student och inte elev när man läser vid universitetet. Men tar man inget uppehåll efter 12 år i skolan är det svårt att komma ur den rollen, säger Andreas Gellerstig.

Jenny Sandin är övertygad om att det är bättre att vänta, även om det är tuffare att få ihop vardagen.
– Som förälder och student måste man prioritera på ett annat sätt – det är mycket enklare när man bara har sig själv att tänka på. Fritiden ska helt plötsligt räcka till så mycket mer. Jag är inte med i någon nation, och ibland saknar jag att få gå ut med gänget, men det är saker jag fått prioritera bort. Jag brukar säga att träningen och det sociala livet ligger vilande.
Hon får mycket stöd både från sin man och sin släkt, och menar att det är en förutsättning för att hon ska kunna läsa på universitetet.
– Jag pluggar på kvällarna när barnen har somnat, men utan familjens stöd hade det inte fungerat. Jag väljer att lägga det mesta av min kraft på de större uppgifterna, och inte så mycket på de mindre. Hur hårt det är beror på vilken kurs man läser. Självklart tar det mycket tid, men jag gör det i slutändan för familjen.

Nadia Chache

nbsp;