Många av oss vill volontära – men inte här i Sverige

Alla hade de valt samma utbildning idag, helt utan tveka.
– Alla gånger Jag trivs jättebra och det känns helt rätt, säger Tobias Ström.
– Jag kan inte tänka mig något annat yrke, säger Sandra Stridh. De på programmet som inte känner så hoppar nog av ganska tidigt, tror hon.
– Jag har svårt att se mig själv som någonting annat än sjuksköterska, säger Björn Eriksson.

Upplägget och innehållet på utbildningen är de överlag nöjda med, berättar de. En redan av många kritiserad del, femton högskolepoäng pedagogik, är Björn Eriksson skeptisk till:
– Vi har inte riktigt förstått vad den ska vara bra för. Jag pratade med vårdförbundets ordförande, som sa ”tänk att de aldrig lyckas göra någonting vettigt av den där kursen – den var inte bra på min tid heller ”.

Sandra Stridh håller inte helt med:
– Jag är en av de som faktiskt fått nytta av den där pedagogiken, när jag läst andra kurser. Den introducerar stora tänkare i vår tid, som Foucault till exempel. Att lära sig diskursanalys kanske inte hjälper en just i sjuksköterskeyrket, men man slänger väl in det för att det ska bli akademiskt, säger hon

Löneuppropet Inte under 24 000 som uppmanar sjuksköterskestudenter att inte acceptera en lägre ingångslön när de kommer ut i arbetslivet var självklart för de tre att delta i.
– Vårt yrke är alldeles för lågt betalt för den kompetens vi har. Vi går en treårig universitetsutbildning och får inte betalt vad det är värt, säger Sandra Stridh.
De andra har liknande argument; lönerna har inte hängt med när yrket blivit allt mer avancerat och ansvarsfullt.

Varför har det blivit så här?
– Fackförbundet är inte lika bra som läkarnas. Men sen tror jag att det handlar mycket om att sjuksköterskeyrket är något av ett kall – många som hamnar där gör det inte på grund av lönen, säger Tobias Ström, som inte tycker det är en anledning till att få sämre betalt.
– Precis: det är en bild vi måste förändra. Vi är utbildade till att hjälpa sjuka och gör det mer än gärna. Därmed inte sagt att vi inte ska ha betalt för det. Det finns ingen som helst anledning till att vi ska fortsätta finansiera landstingen med billig arbetskraft bara för att de inte kan sköta sin ekonomi ordentligt, säger Björn Eriksson och tillägger:
– Många av oss vill volontära, men inte här i Sverige

Att lönerna kommer gå upp är de hoppfulla om alla tre.
– Vi får mycket positiv respons på vårt upprop om minst 24 000. Många andra yrkesgrupper håller också med oss, säger Tobias Ström.
Sandra Stridh instämmer, men pekar också på svårigheter.
– Man måste ju komma in på arbetsmarknaden fort.
Många har inte fått 24 000 och det är svårt att kräva när man vill in i arbetslivet. Det är lätt att ge upp, säger hon.
– Det är just därför det är så viktigt att vi går in i det här tillsammans. När man sitter där på lönesamtalet ska man känna att ”det är inte bara jag”. Om chefen säger nej till 24 000 kronor kommer det inte komma någon som tar det budet heller. Det är där utmaningen ligger, menar Björn Eriksson.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har som de kallar det ”individuell lönesättning” och uppger därför inte vad nyutexaminerade får när de anställs. Men några 24 000 rör det sig inte om, menar sjuksköterskestudenterna.
– De flesta där har väl omkring 21 000 när de börjar där, säger Sandra Stridh.
– Individuell lönesättning innebär att man har ett avtal med vårdförbundet om det, men alla har i princip samma lön ändå, förklarar Björn Eriksson, som också hintar om ett annat sätt att få anställning på Akademiska till en rimlig lön:
– I Enköping, som ju är samma landsting, är lönen några tusenlappar högre. Man kan ta ett vikariat där och sedan gå in på samma anställningsavtal i Uppsala och därmed samma lön. Man får fula sig lite och köra med samma tricks som arbetsgivarna.

Andra sätt att få upp sin lön som nyutexaminerade, som att arbeta för privata aktörer, ställer de sig lite olika till.
– Jag vill inte jobba privat, av ideologiska anledningar. Jag tycker inte att man ska göra vinst på sjuka människor, säger Sandra Stridh.
Även om du skulle få 10 000 mer i lön?
– Då tror jag ändå jag skulle hoppa över det.

Björn Eriksson håller i princip med ideologiskt, men kan ändå tänka sig ett arbete inom det privata, berättar han.
– Jag ogillar driftsformen och tycker egentligen inte att privata aktörer hör hemma inom vård och omsorg, men jag skulle nog inte se det som något stort bekymmer.
Tobias Ström är inne på samma spår.
– Ideologiskt, precis som ni säger, tycker jag det är fel med konkurrens inom vården, även om det såklart kan hjälpa upp löner. Men ambulansvård är ju ofta privatiserad, så det är inte långt ifrån att jag hamnar inom det privata.

Oavsett lön måste arbetsmiljön också bli bättre, påpekar Sandra Stridh.
– Även om vi får mer pengar kommer vi fortfarande slita ut oss. För det är så det är på avdelningarna, folk som springer i korridorerna och är stressade, säger hon och får medhåll av de andra.
– Jag hade till exempel en handledare när jag var på praktik. Hon var 27 år, extremt kompetent och skicklig på det hon gjorde. Hon var en enorm tillgång för avdelningen men tvingades gå ner i tjänst, helt enkelt för att hon inte pallade mer, säger Tobias Ström.
– Man dränerar ju sjukhusen på kompetens. Samma sak gäller när alla tvingas byta jobb för att få upp sina löner: det kommer aldrig att finnas en sjuksköterska med mer än fem års erfarenhet av den sjukdom jag har eftersom alla flyttar, säger Björn Eriksson.

De inriktningar ni vill specialisera er inom – Sandra Stridh som banrmorska eller sexolog, Tobias Ström och Björn Eriksson inom akutsjukvården – är ganska könstypiska. Är det någonting ni funderat över?
– Ja Jag tycker att det är otroligt intressant att reflektera kring genusfrågor i klassen, hur de flesta killar vill jobba med det akuta – med ambulans och med hjärtan, medan de flesta tjejer vill jobba som barnmorskor, säger Sandra Stridh.

Tobias Ström har under ett halvår varit genusgranskare på sin institution och beskriver området som sin hjärtefråga.
– Vi tittade på kurslitteratur, bemötandet under examinationer, taltid i klassrummen och så vidare. Snart släpps en rapport om det här – det ska bli intressant att se.

Sjuksköterskeyrket i stort är klart kvinnodominerat, och kommer vara det för överskådlig framtid. I Uppsala är 83 procent av de som läser till sjuksköterska kvinnor. Många som Tobias Ström och Björn Eriksson stöter på, patienter och andra, har svårt att förstå att de faktiskt ska och vill bli sjuksköterskor, berättar de:
– När jag berättar vad jag läser får jag ofta frågan, särskilt från äldre damer, om jag ska läsa vidare till läkare sedan. När det inte är patienter brukar jag svara ”nej, jag tänkte bli barnmorska”. Det är jätteroligt, folk blir så oerhört förvånade, säger Björn Eriksson.
– Jag har också fått den frågan otaliga gånger, säger Tobias Ström.
Sandra Stridh känner inte alls igen sig:
– Va? Jag har aldrig fått frågan om inte jag ska bli läkare.