Ut ur uppsatsångesten



Kanske har även du suttit där. Stirrande framför dig på dokumentet vars teckenräkning stått blick stilla i flera timmar. Formuleringarna blir bara inte rätt och det känns som att huvudet ekar tomt på vettiga tankar. Du har fastnat. Du ser deadline smärtsamt tydligt framför dig, men hur du ska ta dig dit känns omöjligt att förstå. Frustratrationen hinner ikapp och paniken stiger.

Ångest och frustration i samband med akademiskt skrivande är ett vanligt problem, särskilt när det gäller att skriva uppsats. Enligt Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi som forskar om bland annat ångest, kan det bero på olika saker och både fungera som en orsak och verkan i sammanhanget. Dels kan ångesten skapas av tankeapparaten, det vill säga att man inte vet vad man ska skriva, dels kan den bero på känslolivet, till exempel att man har svårigheter att skriva under press. 

– Ångest i sig är kroppens svar på ett annalkande ”hot” som kanske skulle kunna inträffa. Har man prestationsångest kanske ”hotet” består i föreställningar om negativa konsekvenser och dess efterföljder. Exempelvis att man blir underkänd, kritiserad, ifrågasatt och så vidare.


Det knepiga med ångest är att när tankarna väl infinner sig kan en ond cirkel lätt skapas som är svår att bryta sig ur. 

– Man kan bli stressad och uppleva ångest av en deadline, vilket gör det svårare att prestera. Det faktum att man inte presterar kan i sin tur föda ”katastroftankar”, vad händer om? som ger ännu mer ångest. nbsp;

Siv Strömquist, docent vid institutionen för nordiska språk där hon bland annat forskar om skrivprocessen, menar att ångest i viss mån kan motverkas redan i startfasen av uppsatsen, både gällande research och struktur. Ibland kan man lägga krokben för sig själv genom att börja innan man är redo. 

– Ett vanligt misstag är att man börjar skriva för tidigt. Research tar tid, och det material man samlat in behöver oftast ligga till sig. 
Fördelen med akademiska uppsatser är att de regelverk de omgärdas av och den formalia som måste följas ofta är tydlig och bestämd, menar Siv Strömquist. Detta är något som studenten bör utnyttja för att inte låta sig distraheras av själva utformningen av uppsatsen och istället koncentrera sig på det viktigaste, själva innehållet.

I slutändan handlar det också om att vara noga med att inte sätta så stor press på sig själv. Tomas Furmark poängterar att man måste våga ägna sig åt kravlöst skrivande i processen. Lätt att säga, definitivt svårare i praktiken. För att motverka en ångestfylld uppsats är det dock viktigt att komma ihåg: varken processen eller slutresultatet behöver vara perfekt.