Många vill plugga på svenska

Test i svenska för universitets- och högskolestudier, eller TISUS som det normalt förkortas, ger möjlighet för studenter med utländsk gymnasieutbildning att få läsa svenskspråkiga utbildningar på universitetet. Kristina Ohlsson är universitetsadjunkt vid institutionen för nordiska språk och provortsansvarig för TISUS Uppsala. nbsp;
– Det finns olika sätt att få behörighet till svenskspråkiga utbildningar. Det universitetet erbjuder är antingen att gå en förberedande samt behörighetsgivande utbildning i svenska med avslutande slutprov, eller så gör man TISUS-testet, förklarar hon.

Kristina Ohlsson berättar att det är ganska många som gör TISUS utomlands. Den senast sammanställda statistiken visar att provet under 2013 genomfördes på 75 olika orter i världen. Flest deltagare utomlands var det från Tyskland, USA och Grekland.
– Det är ju otroligt bra service att kunna göra testet utan att behöva resa till Sverige. TISUS är den enda möjligheten att få behörighet fast man inte har kommit hit.

När jag själv tittar igenom exempelproven väcks ett inte helt behagligt minne från gymnasiet till liv: nationella provet i franska, muntliga delen. Jag minns ett litet rum där jag och några andra elever nervöst försökte diskutera med varandra på stakig skolfranska inför lärarens kritiskt granskande ögon. Kristina Ohlsson ler åt min berättelse, men konstaterar att hon själv inte kan associera TISUS till nationella proven som de ser ut idag, då det var länge sedan hon själv gick ut gymnasiet.
Jag minns alltså franska nationella som väldigt svårt. Hur brukar TISUS-testet uppfattas?
– Det beror på dina förkunskaper. Vi är noga med att poängtera att du i princip ska kunna prata och skriva flytande, eftersom syftet är att mäta hur du skulle klara av att studera på svenska. Jag har aldrig varit med om någon som helt faller utanför ramarna, men vi uppmanar folk att titta över gamla exempelprov innan de anmäler sig så de förstår var nivån ligger, förklarar Kristina Ohlsson. nbsp;

Testet bedöms utifrån en Europeisk referensskala där skalnivå ”C1” skall uppnås för godkänt resultat. Där står bland annat: ”jag kan förstå långa och komplicerade texter”, ”jag kan uttrycka mig flytande och spontant”, ”jag kan skriva om komplicerade förhållanden och argumentera för vad jag anser viktigt” och ”jag kan förstå TV-program och filmer utan alltför stor ansträngning”.

Enligt Kristina brukar den skriftliga delen uppfattas som svårast. Ett vanligt scenario bland de som gör testet är att de bor utomlands och har en svensk förälder som de pratar mycket med hemma. Men då de aldrig gått i svensk skola kan det fortfarande vara utmanande att formulera en mer formell, självbärande text.
De svenska sommarsemestrarna hjälpte nbsp;

Edda Blümel har tyska som modersmål, men började för några år sedan efter ett godkänt TISUS-resultat studera biomedicin vid Uppsala universitet. Hennes föräldrar är ”stora sverigefantaster” och flera somrar spenderades i Sverige, vilket gjorde att hon kom i kontakt med svenska språket redan som barn.
– Året innan jag började plugga i Uppsala flyttade jag till Hälsingland för att jobba med funktionshindrade. Då gick jag även på Svenska för invandare och eftersom somrarna i Sverige gett mig bra grundförutsättningar lärde jag mig snabbt, minns Edda Blümel.
Är svenska ett svårt språk att lära sig?
Edda svarar snabbt att nej, det är det inte. Efter att funderat lite tillägger hon:
– Det beror vad du har för förutsättningar och vad man jämför med. För mig som tysk var det inte så svårt. Språket har ganska många låneord från tyskan och ett ganska begränsat ordförråd vilket gör att det snabbt går att uppnå en bra nivå.

Trots detta upplevde Edda Blümel TISUS som svårt. Hon gjorde provet i Hamburg i Tyskland, där de lär ut svenska. Eftersom hon vid testtillfället var den enda från orten att göra TISUS blev den muntliga delen – som egentligen skall utföras i grupp – den största utmaningen.
– Skrivdelen tyckte jag inte var så svår, men under läsförståelsen upplevde jag mycket tidspress. Men framför allt var det utmanande med det muntliga. Ämnet var global uppvärmning och eftersom jag gjorde det själv så fick jag ha en monolog. Tänk dig själv att behöva prata på om global uppvärmning i 20 minuter på ditt andraspråk, säger Edda men tillägger med ett litet leende att det ju gick bra ändå. nbsp;
Hur mycket förberedde du dig inför TISUS?
– Jag pluggade väldigt hårt för det. Jag har en bekant som själv hade gjort testet och han hjälpte mig väldigt mycket så att jag fick öva på upplägget. Jag förberedde mig i cirka två månader. Framför allt sista månaden så var det ganska intensivt, då gjorde jag inte så mycket annat än att plugga till testet, svarar Edda Blümel.

Avslutningsvis är jag nyfiken på hur Edda efter TISUS upplevde steget till att faktiskt börja en svensk universitetsutbildning. Hon berättar att det gick bra, men att första året i Uppsala fungerade som uppvärmning.
– Först läste jag bara på halvfart och sedan på 75 procent. Så småningom blev det lättare att hänga med och då jag var klar med basåret började jag biomedicinstudierna på helfart. Det gjorde att jag hann bli trygg i språket, i mig själv och i vad jag kunde.