Redo för halloween

Peruker, klädesplagg och smink fullkomligen väller ut när Hanna Andersson öppnar den stora resväskan hon tagit med sig till kårhuset.

– Den här peruken har jag köpt på E-bay för typ hundra spänn. Ett tips är att köpa perukerna där, de är mycket bättre än de som finns på Butterick’s som också är dyrare. Den här tål att bli plattad och lockad. Det gäller bara
att kolla efter heat resistance, säger Hanna Andersson och fortsätter packa upp. nbsp;

Tillsammans med kompisen Cecilia Böhme har hon kommit hit för att visa hur man både med små nbsp; och mer avancerade medel kan fixa till en utklädnad som väcker uppmärksamhet på halloween.
De börjar sminka sig vita i ansiktet, på halsen och öronen. Cecilia, som ska förvandlas till Ursula, känd från Lilla sjöjungfrun, drar även med svampen i håret för att få det vitt.

– Jag använder vattenbaserat teatersmink, det är lätt att tvätta bort när man kommer hem ’stupid o clock’. Det är dock viktigt att tänka på hur sminket reagerar med värme och svett, skulle jag gå ut och dansa med detta
skulle hela partiet i pannan försvinna, säger hon. nbsp; nbsp;

De båda vännerna träffades när de läste biologi och har sedan dess umgåtts i ett stort gäng där nästan alla gillar att klä ut sig. Det har blivit många fester med olika teman. Cecilias devis är att man inte behöver göra det så komplicerat eller dyrt.

– Jag är en hoarder och gillar att använda sådant jag redan har hemma. De här tentaklerna har jag gjort av svarta leggings som gått sönder i grenen. Sedan har jag stoppat dem med en tyllkjol som mamma sydde till mig när jag var typ sex år, säger Cecilia.

Hanna som håller på med cosplay gillar att lägga lite mer tid på sina kläder och tillbehör. Med sig har hon en yxa, hatt med kaninöron, fler masker och en hel dräkt till karaktären Haru Okumura från spelet Persona 5 som hon sytt och tillverkat själv. Till dagens session har hon dock valt fixa sig till ett lite enklare spöke med inspiration hämtad från filmerna The Grudge och The Ring. Hennes ansikte är nu helt täckt av vit fetfärg (tål att svettas i) och det har blivit dags för blod.

– Jag har två olika typer av fejkblod. En lite rinnigare variant under ögonen och ett som är mer sticky. Detta kan man kleta fast så det ser ut som skorpan på ett sår, säger hon och klibbar fast ett snitt runt halsen.

Förutom låtsasblod tipsar de båda om att sminkningar som förändrar ansiktet och framförallt ögonen oftast blir effektfulla. Det kan handla om enkla knep som att använda vit kajal för att få ögonen att se större ut, måla galna ögonbryn eller att satsa på färgade linser. Hanna rekommenderar att köpa linserna från asiatiska länder där de oftast är billigare, även med styrka.

– Men då måste man tänka på att linserna är gjorda för brunögda personer och kan se annorlunda ut om man har blå ögon.

Hon har även provat helvita linser och sådana som täcker hela ögonvitan, något hon inte rekommenderar om man vill se, eller undvika skav.

De börjar bli klara. Cecilia adderar den sista delen av sin outfit, ett snäckhalsband som hon tillverkat av ett snigelskal. Vi beger oss mot Engelska parken för att fota. Föräldrarna vid lekplatsen tittar storögt.

– Hoppas inte mina barn ser mig, skojar Hanna som jobbar extra som lärarvikarie. nbsp;

Hon är dock van att röra sig i offentliga rum utklädd. Men ibland kan det bli lite fel även för en utklädnadsfantast.

– Jag pluggade i Japan och det närmade sig Halloween. Jag tänkte ’yes nu kör vi’ och klädde ut mig till en läskig version av Marsharen från Alice i underlandet. När jag kom ut såg jag att alla andra såg supersöta ut, typ barnkalas. Det blev en otrolig kulturkrock.

Även om just den utklädnaden inte väckte anstöt, kan det vara värt att fundera ett varv extra när det blir dags för maskerad. Hanna säger att hon tänkt igenom sin utklädnand för att inte göra sig skyldig till kulturell appropriering.

– Jag har ju ett jättestort intresse för Japan och gör kläder inspirerade av asiatiska mönster. Men jag försöker ju inte se ut som en asiat, utan som en liten, läskig flicka.

– Man klär ju ut sig för att det ska vara kul, då är det viktigt att inte göra någon ledsen. Men bara man är medveten och tänker ett steg längre så brukar det gå bra, inflikar Cecilia.

Man ska också visa respekt för människors rädslor. Vet man om att någon på festen har fobi för spindlar bör man undvika att komma iklädd en dräkt täckt av de sexbenta djuren.
De båda vännerna understryker att respekt även ska visas de utklädda. Det kan bli aningen tröttsamt när den femte klubbesökaren i rad försöker att ta ens peruk, eller ännu värre – tar sig friheter bara för att man är utklädd till en viss karaktär.

– Inom cosplay pratar man om ”cosplay is not consent”. Även om din karaktär är jättesexualiserad, ger det inte vem som helst rätten att komma och tafsa på dig, säger Hanna.

Fotosessionen är över och sminket avtvättat. Hanna packar sin stora väska och lindar in yxan i halsdukar – den är inte riktig, men det kan vara svårt att se på håll.

– Man ska inte gå runt med vapen, eller sådant som ser ut som vapen. Det är viktigt att tänka på när man klär ut sig, att man får tänka sig för så man inte skrämmer människor som inte vet att man är utklädd.