UU gör sig redo för nytt läkarprogram
– Det känns lite läskigt.
När det nya läkarprogrammet tas i bruk nästa år kommer det att ha gått ett drygt decennium sedan det första spadtaget till reformeringen togs. 2010 började Utbildningsdepartementet utreda frågan och 2021 kommer studenterna kunna påbörja det nya läkarprogrammet – en termin längre i praktiken, men utan krav på den allmäntjänstgöring (AT) på minst 18 månader som i dagsläget genomförs efter den elva terminer långa utbildningen. Istället införs en bastjänstgöring (BT) på minst sex månader som en fristående del av specialiseringen som följer läkarexamen. Studenterna kommer att få sin läkarlegitimation direkt efter avlagd examen och förhoppningen är att man även ska komma runt flaskhalsen dagens begränsade antal AT-platser utgör. Enligt SYLF (Sveriges yngre läkares förening) var den genomsnittliga väntetiden för läkarstudenter att få en AT-plats 2019 10,6 månader. Värst är det i Stockholm och Uppsala där väntetiden var 17,9, respektive 14,9 månader förra året.
Nemanja Samardzic, 22 år, läser den åttonde terminen på läkarprogrammet i Uppsala och hoppas att det nya programmets utformning ska råda bot på väntetiden för nyexaminerade läkare.
– Förhoppningsvis blir det så, eftersom de riktlinjer som regionerna måste förhålla sig till kommer vara betydligt lösare skrivna för de nya BT-tjänsterna jämfört med de nuvarande AT-tjänsterna. Tanken är alltså att de friare reglerna ska leda till att regionerna kan tillsätta fler BT-tjänster, eftersom tjänsterna tillåts vara utformade på betydligt fler olika sätt än i dagsläget. De måste se till att vi faktiskt får fler BT-tjänster. Om man bara ersätter dagens AT-tjänster med samma antal BT-tjänster så kommer man inte att kapa flaskhalsen för fem öre, och det vore förödande. I dagsläget missköter tyvärr regionerna detta gravt, säger Nemanja Samardzic.
"Man kommer ju att jobba under fullt professionellt ansvar direkt efter utbildningen"
Bertil Lindahl, ordförande för programkommittén för läkarprogrammet. (Foto: Uppsala universitet)
När de nya utbildningarna väl är på plats måste landets lärosäten ansöka om examenstillstånd från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) på nytt. Ett förnyat examenstillstånd för Uppsala universitet är något Bertil Lindahl, ordförande för programkommittén för läkarprogrammet, räknar med kommer att beviljas. Uppsala universitets nya läkarprogram har utformats med inspiration från utbildningen i norska Trondheim och ändrar främst upplägget av utbildningens olika praktikbaserade delar.
– Det finns ett större fokus, särskilt under senare delen av programmet, på färdighetsträning som gör att man kan fungera som självständig läkare efter de här tolv terminerna. Det gör att vi till exempel har delar med betydligt längre kliniska placeringar än vad vi har idag, där fokus blir mycket på träning i läkarrollen, säger Bertil Lindahl.
Utbildningen kommer även säkerställa att studenterna har tillräckliga kunskaper om de förordningar som legitimerade läkare lyder under och att de har uppnått färdighetsmålen, allt för att garantera att studenterna är redo för att kliva direkt ut i arbetslivet som legitimerade läkare från dag ett.
– Man kommer ju att jobba under fullt professionellt ansvar direkt efter utbildningen, fortsätter Bertil Lindahl.
Hannes Svensson, läkarstudent på termin tre. (Foto: Privat)
"AT:n ligger ändå som en erfarenhetsstämpel. Man kan bygga sig en slags ryggrad och slängs inte ut direkt från studierna med en massa skyldigheter och ansvar."
Hannes Svensson, 20 år, som går tredje terminen på läkarprogrammet i Uppsala funderar på om studenterna är redo för fullt ansvar direkt efter examen utan allmäntjänstgöringen.
– AT:n ligger ändå som en erfarenhetsstämpel. Man kan bygga sig en slags ryggrad och slängs inte ut direkt från studierna med en massa skyldigheter och ansvar. Jag förstår den rådande situationen och att det känns som ett verktyg för att lösa den problematiska bristen på AT-platser som vi har, men jag vet inte. Det känns lite läskigt, säger Hannes Svensson.
Bertil Lindahl har förståelse för de frågor som uppkommit och instämmer i att det är svårt att lyckas få in praktiken från den minst 18 månader långa AT:n på endast en extra universitetstermin, men understryker att regeringen tycker att studenter som uppfyller examinationsmålen anses redo för läkarlegitimation.
– Jag förstår studenternas oro. Men det som är rimligt är att tänka att man efter examen plus bastjänstgöringen ska vara lika väl förberedd som man idag är efter att ha gått fem och ett halvt år plus AT. Det tycker vi är en rimlig målsättning. Vi har försökt att lägga upp programmet så att studenterna ska vara så väl förberedda som möjligt, säger Bertil Lindahl.
Att det nya läkarprogrammet förlängs från elva till tolv terminer innebär dessutom förändrade ekonomiska förutsättningar. Regeringen har noterat att studenter i behov av studiestöd kommer att behöva studiemedel för ytterligare en termin, något som leder till ökade studieskulder. Studiemedel från CSN lämnas idag för högst sex års studier, och regeringen menar att studenter som följer normalstudietiden fortfarande kommer att kunna bli beviljade studiemedel för hela sin sexåriga utbildning. Däremot finns det ingenting sagt om de studenter som studerat något annat och nyttjat studiemedel från CSN innan sina läkarstudier.
– Nu kan man ändå ta ett sabbatsår utan problem, eller byta program efter två eller tre terminer utan att oroa sig för mycket. Men med sex år har man inte ens en möjlighet, säger Hannes Svensson.
– Det är helt nödvändigt att man ser över dagens regler gällande hur många terminer man kan få CSN. Det måste vara okej att ha läst något annat i ett par terminer innan man hoppar på läkarprogrammet utan att man försätts i ekonomisk knipa i slutet av utbildningen. Det krävs ett nytt regelverk från statens sida, säger Nemanja Samardzic.
"Det kommer säkert att upptäckas många brister i början, som alltid när man lanserar något nytt."
Nemanja Samardzic, läkarstudent på termin åtta. (Foto: Privat)
Från och med hösten 2021 kommer det nuvarande läkarprogrammet att räknas som det “gamla programmet”, och de gamla kurserna kommer successivt att fasas ut. Studenter som påbörjar sina läkarstudier senast våren 2021 och alltså går det gamla läkarprogrammet kommer att kunna fullfölja detta till examen. Även om man missar obligatoriska moment eller behöver skriva om en tenta så kommer möjlighet för att ta igen detta att ges i upp till tre terminer efter ordinarie examinationstillfälle, precis som i nuläget, enligt Bertil Lindahl. Att påbörja hela terminer av det gamla programmet, som det till exempel är fråga om i de fall studenter valt att göra studieuppehåll, kommer däremot inte att vara möjligt.
– Man kan ju aldrig komma in på det gamla programmet, utan då måste man komma in på det nya programmet. Det kommer självklart att vara möjligt att göra det, men exakt hur det kommer att gå till försöker vi att hitta nationellt enhetliga regler för, uppger Bertil Lindahl.
Troligen kommer studenterna få söka till det nya läkarprogrammet och tillgodoräkna sig de kurser och moment de klarat av på det gamla programmet. Att programmen ser olika ut och därmed kan orsaka svårigheter i tillgodoräknandet är något Bertil Lindahl är medveten om, men han är fortsatt positiv.
– I och med att det nya programmet ser lite olika ut så kan det här innebära att kurser och moment blir på olika terminer så det kommer att bli lite stökigt, men självklart så har studenterna rätt att komma in på det nya programmet. Vi ska ju inte oroa studenterna utan självklart kommer det att finnas en sådan lösning, men just nu kan jag inte säga precis hur det kommer att se ut, säger Bertil Lindahl.
Även Nemanja Samardzic hoppas att det nya läkarprogrammet kommer att bli framgångsrikt, och trycker på att studenternas inflytande spelar en viktig roll i detta.
– Det kommer säkert att upptäckas många brister i början, som alltid när man lanserar något nytt. Där har studenterna en viktig funktion att fylla, genom att granska och ta en aktiv roll i styrningen och utvecklingen av programmet, understryker Nemanja Samardzic.
Rasmus Larsson, 21 år, går sjätte terminen på läkarprogrammet, är ordförande för Medicinska Studierådet (MSR) och är en av tre studentrepresentanter som varit involverade i arbetet med det nya programmet. Han tycker att studentrepresentationen har fungerat väldigt bra och berättar att många läkarstudenter har fått möjlighet att tycka till, bland annat genom diskussioner i MSR där kursrepresentanter från alla läkarprogrammets terminer medverkar, samt genom en separat diskussionsgrupp. Studenternas åsikter och idéer har tagits väl emot av övriga medlemmar i styrgruppen som arbetar med det sexåriga programmet, ett program Rasmus Larsson själv tror mycket på.
– Från det att arbetet i styrgruppen startade har inställningen varit att vi inte bara ska ändra vårt nuvarande program till ett sexårigt, utan även att vi har en chans att förbättra hela programmet, att utveckla Sveriges bästa läkarprogram, säger Rasmus Larsson.
Regeringens promemoria
Omorganisationen av landets samtliga läkarprogram är ett beslut fattat av regeringen. Det nya programmet väntas ge studenter bättre förutsättningar att möta de krav som ställs på yrkesutövare idag och i framtiden, enligt den promemoria för beslutet som regeringen sammanställt. En annan fördel som lyfts fram är att studenter lättare kommer att kunna förutse när de kan få legitimation eftersom den obligatoriska allmäntjänstgöringen försvinner.
Promemorian föreslår att studenter på det gamla läkarprogrammet bör ha rätt att ta ut en examen enligt de äldre bestämmelserna, men längst till och med utgången av juni 2029. Uppsala universitet har tolkat tidsangivelsen som en rekommendation och kommer att ge möjligheten till examen från det gamla programmet i tre terminer – till utgången av höstterminen 2027 – enligt vad som är bestämt i de officiella riktlinjerna för studenternas arbetsvillkor. Studenter som behöver fler än tre terminer för att klara sina obligatoriska moment får söka in på det nya programmet.
