Varför hoppar lärarstudenterna av?
I oktober rapporterade P4 Gotland om att grundlärarutbildningen för årskurs 4-6 på Campus Gotland drabbats av flera avhopp. Endast två av de sex studenter som påbörjade sin utbildning förra hösten är kvar. I Uppsala är däremot avhoppen flest på ämneslärarprogrammet, den utbildning som inriktar sig på arbete i högstadiet och gymnasiet. Bäst genomströmning har kompletterande pedagogisk utbildning, KPU – den tre terminer långa kompletterande lärarutbildningen. Anna Hagborg, utbildningsledare på fakulteten för utbildningsvetenskap, berättar att runt hälften av lärarstudenterna hoppar av utbildningen.
– Avhoppen är vanligast tidigt i utbildningen, sen stabiliserar det sig, säger Anna Hagborg.
Vilka orsaker som leder till avhoppen är något som universitetet försöker gräva i.
– Det kan bero på olika saker. Ibland påbörjar studenten sin utbildning och hoppar av vid den verksamhetsförlagda utbildningen. Det kan också handla om att studenterna inte klarar av vissa kurser och då väljer att inte fortsätta, säger Anna Hagborg.
"...om man ser det i relation till CSN, som man kan få i sex år, är det en väldigt stor investering för något man är osäker på."
Linn Stolpe kommer hoppa av lärarprogrammet till våren. (Foto: privat)
Linn Stolpe läser under hösten sin femte termin av tio på ämneslärarprogrammet, men planerar att hoppa av till våren.
– Jag har alltid varit ganska säker på att det får bli lärare om jag inte kommer på något annat jag vill göra, för jag har alltid tyckt om att arbeta med ungdomar.
Hennes osäkerhet kring yrkesvalet gör att gör att hon nu väljer att ta en paus för att testa något annat.
– Ämneslärarprogrammet är fem år och om man ser det i relation till CSN, som man kan få i sex år, är det en väldigt stor investering för något man är osäker på, säger Linn Stolpe.
Emmy Schylander är ordförande för Sektion Lära, den sektion av Uppsala studentkår som representerar studenter vid fakulteten för utbildningsvetenskaper. Hon menar att en anledning till att avhoppen är störst just på ämneslärarprogrammet kan vara för att studenterna är mer intresserade av ämnet än själva yrket. Av programmets tio terminer är endast tre förlagda vid den utbildningsvetenskapliga institutionen.
– Man väljer lärarprogrammet för att få bli mer insatt i ett intressant ämne, sen inser man att man inte vill bli pedagog, säger Emmy Schylander
Detta är något även Linn Stolpe tror kan vara en orsak till avhoppen.
– Många kanske inte är så intresserade av själva undervisningsdelen. Personligen tycker jag att det är den största delen av läraryrket, inte ämnet i sig. Även om det är jätteintressant att djupdyka i ett ämne tror jag ändå att de lärare som kanske är bäst är de som har passion för själva lärandet. Det var väl det som gjorde att jag kände mig osäker på just lärargrejen, säger hon.
"Studenter säger att det kan gå två hela terminer innan de inser vad läraryrket innebär."
Emmy Schylander tror att avhoppen kan ha att göra med brist på didaktik. (Foto: Sandra Johansson)
På Campus Gotland har man vidtagit flera olika åtgärder för att motverka avhoppen vid lärarprogrammen. Stellan Sundh, docent och studierektor för grundskollärarprogrammen på Gotland, berättar i ett mail till Ergo att det bland annat erbjuds så kallade VI-dagar, verksamhetsintegrerade dagar, då studenter under en schemafri dag i veckan får delta i verksamheten på en partnerskola. Stellan Sundh skriver även att de studenter som har svårt med studierna kan få stöttning genom räknestugor och extra kurser i svenska, något som Anna Hagborg berättar finns i Uppsala också. I Uppsala planeras även för fler åtgärder.
– Nästa år har vi avsatt medel för en mer djupgående analys för att se hur det ser ut på lärarutbildningen, med genomgripande intervjuer med studenter, säger Anna Hagborg.
"Det spelar ingen roll om vi tar in fler lärarstudenter på universitetet om de inte genomför utbildningen."
Anna Hagborg tror inte lösningen är att ta in fler lärarstudenter om man inte först reder ut varför avhoppen är så stora. (Foto: privat)
Ergo rapporterade tidigare i år att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fastställt att ämneslärarutbildningarna i svenska, matematik och samhällskunskap inte uppfyller kraven rörande ämnesdidaktik. Emmy Schylander, som också är ämneslärarstudent, menar att bristen på didaktik kan vara en annan anledning till avhoppen.
– Det kan absolut handla om att didaktiken är för dåligt förankrad i ämnesterminerna. Studenter säger att det kan gå två hela terminer innan de inser vad läraryrket innebär. Det tänker jag absolut kan bidra, säger Emmy Schylander.
I frågan om att säkerställa en bättre utbildning arbetar Sektion Lära med att organisera sina studenter.
– Vi har studentrepresentanter i fakultetsnämnden, som är högsta beslutande organ, och i programkommittén där det beslutas om alla program. Vi försöker bredda så att studenter från alla Uppsalas lärarutbildningar får vara med i diskussionen.
Tidningen Skolvärlden har tidigare rapporterat om att 160 000 lärare behöver rekryteras fram till år 2033. Utbildningsledare Anna Hagborg menar att det är brådskande att reda ut varför hälften av studenterna på lärarprogrammet hoppar av i och med lärarbristen.
– Det är en viktig samhällsekonomisk fråga att vi får bättre genomströmning. Det spelar ingen roll om vi tar in fler lärarstudenter på universitetet om de inte genomför utbildningen, säger Anna Hagborg.
Ifrågasatt kvalitet
UKÄ granskade 103 lärarutbildningar. Av dessa ansågs 59 ha hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet. Vid Uppsala universitet har ämneslärarutbildningarna i svenska, samhällskunskap och matematik undersökts. Samtliga har fått betyget ifrågasatt kvalitet.
Käll: UKÄ
