Annons
Annons
Kollage
Magiska svampar innehåller psilocybin, en psykedelisk substans som kan komma att användas som läkemedel i samband med behandling av depression och ångest.
Foto: Lina Svensk

Söker magisk bot mot psykisk ohälsa


Psykedeliska substanser börjar nu i allt större utsträckning ses som framtida komponenter i behandling mot psykisk ohälsa. Ergo har träffat studentföreningen som vill sprida kunskap bortom tripprapporterna – och pratat med forskaren som jobbar på att ta fram ett läkemedel baserat på samma substans som finns i ”magiska svampar”.

Ett femtontal studenter presenterar sig i Zoomfönstret. De flesta läser psykologi och har samlats för att lyssna till en föreläsning om MDMA-terapi. Grundarna till den nystartade föreningen Uppsalastudenter för psykedelisk vetenskap har också bjudit in mig för att jag ska få hör hur det kan gå till på en av deras ”journal clubs”. Jag har fått den vetenskapliga MDMA-artikeln att läsa på förhand och har tragglat mig igenom hälften – helt i onödan visar det sig när psykologstudenterna Carl Enholm och Madeleine Syk börjar prata.  

De har förberett en ambitiös föreläsning där man också får bakgrunden som krävs för att ta till sig artikeln som beskriver en studie där man undersökt den MDMA-assisterade terapins effekter. Försökspersonerna i studien fick terapi, men också en dos MDMA. Sedan undersökte man den effekt drogen hade på deras posttraumatiska stressyndrom (PTSD) och deras ”post-traumatic gowth” (PTG). Det senare begreppet är inte lika väletablerat som det första men Carl Enholm förklarar vad det betyder.

– PTG är en psykologisk förändring som går åt det positiva hållet. Det kan liknas vid ett spirituellt uppvaknande som innebär att man får en helt annan uppskattning för livet eller helt plötsligt kan se nya möjligheter.

Studien visade att drogen MDMA i samband med terapi mycket framgångsrikt kunde minska försökspersonerna posttraumatiska stressyndrom (PTSD) – och samtidigt öka deras post-traumatic growth.


MDMA är en av komponenterna i ecstacy. Tillsammans med terapi har substansen visat sig fungera bra vid behandling av PTSD. I bild syns Ergoredaktör och Marcus Gergeo som lyssnar till föreläsningen av Madeleine Syk och Carl Enholm.

Studenterna börjar diskutera artikeln över Zoom. Funderingarna är många: Kan det ha varit terapin, snarare än substansen som lett till dessa positiva resultat? Finns det en bias i och med att försökspersonerna själva sökt sig till studien och kanske var positivt inställda till MDMA redan från början? MDMA är en drog som gör personer väldigt kärleksfulla – hur nära ska en terapeut stå sin patient om detta skulle kunna komma att bli en behandlingsmetod?

"Vi har varit väldigt noggranna med det i alla våra forum, att man inte tar upp eventuella egna erfarenheter av rekreationell användning."

Marcus Gergeo, psykologstudent och en av grundarna till föreningen Uppsalastudenter för psykedelisk vetenskap. Foto: Privat

Den senare frågan skulle kunna knyta an till studenternas framtida yrkesliv – kanske kommer de som psykologer vara inblandade i den här typen av terapi om substanserna någon gång skulle bli godkända i Sverige för kliniskt bruk. Men på psykologprogrammet vid Uppsala universitet är inte psykedeliska substanser i samband med terapi något man undervisar om. Intresset bland studenterna för detta forskningsfält är dock ganska stort, i alla fall om man får tro Carl Enholm och Marcus Gergeo som jag träffar innan föreläsningen. De grundade studentföreningen efter att fått upp ögonen för fältet under en föreläsning i Stockholm anordnad av nätverket för Psykedelisk vetenskap (NPV).

– Vi visste att forskning på de här substanserna bedrevs – men där upptäckte vi att det fanns en hel rörelse i Sverige. Vi gick med i NPV, men kände att det fanns ett behov att starta något även för studenter som är intresserade av forskningen. Idag är vi redan 50 medlemmar, berättar Carl Enholm.

Föreningens verksamhet går i dagsläget främst ut på att de diskuterar vetenskapliga artiklar inom forskningsfältet. De båda studenterna är tydliga med att det är forskning och studier man pratar om – här ges inte utrymme för några egna tripprapporter.

– Vi har varit väldigt noggranna med det i alla våra forum, att man inte tar upp eventuella egna erfarenheter av rekreationell användning, utan att det ska handla om forskning. Vår uppgift är att informera om möjligheter och risker med de här substanserna, och då framförallt i den terapeutiska kontexten, säger Marcus Gergeo.

Tanken är att deras förening ska hjälpa till att tvätta bort drogstämpeln, öppna upp ögonen för att det här faktiskt kan komma att bli en behandlingsmetod i framtiden. Och tvättningen kanske kan behövas. De berättar att de lyckats få olika forskare vid UU att gå med i föreningen, men att alla kanske inte varit jättebekväma med att figurera i publika sammanhang.

– Det är lite hysch hysch, de är gärna med som medlemmar, men de vill helst inte att vi ska prata om det offentligt. Jag kan tänka mig att det är vanligt hos många forskare, man tillhör ett visst paradigm och är styrd av det paradigmet. Om den sociala kontexten inte inbjuder till diskussion om de här substanserna då kommer folk inte vilja gå ut med det, säger Carl Enholm.

Carl Enholm, psykologstudent och en av grundarna till föreningen Uppsalastudenter för psykedelisk vetenskap. Foto: Privat

"Det är lite hysch hysch, de är gärna med som medlemmar, men de vill helst inte att vi ska prata om det offentligt."

En av föreningens hedersmedlemmar som inte är rädd för att prata om sitt intresse för psykedeliska substanser är läkemedelsforskaren Ulf Bremberg. Han säger att han inte stött på speciellt många fördomar kring forskningsfältet – utan att det snarare är tvärt om. Han menar att det inte finns någon anledning att ifrågasätta forskningsfältet när man sett alla de lovande resultat som presenterats i olika studier.

– Med de här substanserna finns en stor potential att till exempel kunna behandla depression som så många är drabbade av i världen. Jag har stött på väldigt lite kritik för satsningen på mer klinisk forskning på psykedelika, säger han och fortsätter:

– Snarare får vi mycket uppmuntran, särskilt från psykiatriker. Jag har inte träffat någon som är helt nöjd med de verktyg som finns för patienter som söker hjälp för psykisk ohälsa idag.

Ulf Bremberg är både gästforskare vid Uppsala universitet och vd för Osmond Labs, ett ganska nystartat bolag som jobbar med att ta fram ett läkemedel baserat på psilocybin – samma psykedeliska substans som finns i magiska svampar. Osmond Labs samarbetar med forskare på Karolinska institutet där man nu har inlett Sveriges första kliniska psilocybin-studie på människor som lider av depression. Ulf Bremberg är noga med att poängtera att det är KI-forskarna som ansvarar för den kliniska studien, men berättar kort hur den går till.

 

 

Försökspersonerna får aktiv placebo eller psilocybin, då det är en dubbel-blind prövning där varken patient, läkare eller terapeut vet vem som får vad. Forskarna kommer att undersöka hur patienternas depressiva tillstånd förändras – men också försöka se om det sker någon förändring som går att mäta genom att titta på hjärnavbildningar (PET och fMRI) och andra biomarkörer så som ryggmärgsvätska och blodprov. Problemet med sådana här studier är att det ofta märks tydligt vilka patienter som fått psilocybin.

– Den frågan kommer det här fältet alltid att ha med sig, svårigheten att göra en riktigt stringent placebokontrollerad studie, så om man kan mäta en objektiv förbättring av tillståndet t ex med ett blodprov skulle det vara mycket värdefullt.

Vid den här typen av studier handlar det inte bara om att ge patienterna psykedelika och hoppas på effekt, utan det ges alltid i samband med terapi – i detta fall terapi vid flera tillfällen efter dos. Ulf Bremberg berättar vidare att försökspersonerna under själva dos-sessionen, ligger med ögonbindel och får lyssna på en speciell Spotifylista som ska hjälpa dem att fokusera inåt.

– Den exakta listan får jag inte dela, men det finns en liknande lista som heter ”psilocybin for depression”.

Musiken som jag lyssnar på efter intervjun kan närmast beskrivas som ett långsamt soundtrack till en film som ska gestalta en ljusning efter att något obehagligt har hänt.

Jag frågar Ulf Bremberg om han ser en risk med att fler människor får för sig att testa på egen hand nu när det både skrivs och forskas på psykedelika i allt större utsträckning.

– Jag vill understryka att det här är kraftfulla substanser med verkliga risker. En del personer kan ha en latent schizofreni eller risk att få psykos och det kan triggas av de här substanserna. Även för personer som inte har en latent psykos så kan psykedelika ge traumatiska upplevelser, särskilt om substanser tas i en otrygg miljö.

Även om det nu pratas mer och mer om de här substanserna som potentiella läkemedel kommer de troligtvis inte att skrivas ut som andra piller.

– Jag tror aldrig det här kommer att bli ett läkemedel som man tar med sig en burk hem av, utan vid ett godkännande kommer det att vara dosning på klinik, en eller ett fåtal gånger, med terapeuter närvarande.

Ulf Bremberg är gästforskare vid Uppsala universitet och VD för Osmond Labs. Foto: Angelica Klang

"Många deprimerade är fast i en negativ spiral, en historia om dem själva som är väldigt begränsande. Med hjälp av psykedelika kan man få tillgång till så mycket mer av det som finns där inne."

 


Annons

Annons

Det är denna typ av läkemedel som Osmond Labs hoppas få fram. Ulf Bremberg som jobbat över 20 år i läkemedelsindustrin är hoppfull, men säger att det finns några hinder att överstiga på vägen. Först och främst måste det till mer pengar. Den fas II-studie som bedrivs nu är finansierad av Klarna-grundaren Niklas Adalberths stiftelse Norrsken Foundation. För att ett läkemedel ska bli godkänd krävs dock att man kan visa tydlig effekt i betydligt större studier.

– Det är en jättapparat att göra en fas III-studie. Den involverar hundratals, kanske tusentals patienter som behöver behandlas i många länder och följas upp under lång tid – och det kommer att kosta pengar.

Det kommer antagligen inte finnas någon stor affär i slutändan om ett faktiskt läkemedel skulle bli godkänt. Molekylen är välkänd och svår att patentera. Dessutom krävs det få doser för att behandla en patient.

– Psilocybin verkar fungera så bra att bara en eller ett par doser kan ge långvarig effekt. Om vi tittar på till exempel depression så har tidiga kliniska prövningar kunnat visa att effekten varit varaktig även sex månader efter en dos.

Den svenska studien planeras vara färdig i höst. Ulf Bremberg hoppas man därefter kommer kunna gå samman i ett så kallat EU-konsortium, ett samarbete mellan en grupp kliniker, försäkringsbolag och läkemedelsbolag och tillsammans söka medel från EU för att göra en fas III-studie.

Exakt hur psykdelikan fungerar vet man inte riktigt. Men det är kunskapsluckor som Ulf Bremberg till viss del hoppas kunna hjälpa till att fylla med sin forskning vid UU. Han tar fram olika psykedeliska substanser som psilocybin, LSD och meskalin för att andra forskare ska kunna studera deras effekter. Substanserna är narkotikaklassade och svåra att beställa, även för forskare.

– Det är mer komplext att söka och få tillstånd än att syntetisera de här substanserna själv. Det är därför jag gör det här som kemist, för att ge biologerna tillgång.

Gör du det på kemisk väg eller är du ute och plockar svamp?

– Nej nej, det är syntetiskt.

Just nu jobbar han tillsammans biologen Richardson Naves Leao som genom djurstudier försöker kartlägga hur de olika substanserna tas upp och vad som händer på en molekylär nivå. Ulf Bremberg har också kontakt med fler forskare som visat intresse för att studera olika psykedelikas effekt med sina tekniker.

– Sista gången man forskade rejält på de här substanserna var på femtio- och sextiotalet, det har hänt massor sedan dess. Hjärnavbildningstekniker, cellulära tekniker, DNA – det är så mycket vi kan göra nu.

 

 

Hur är det med den rent psykologiska effekten då? Ulf Bremberg betonar att han främst är läkemedelskemist, men säger att man brukar prata om psykedelika som en ”amplifier of the psyche” – att substansen förstärker de processer som redan pågår i hjärnan. De kan också göra så att man får ökad tillgång till tidiga minnen och trauman eller att man får en upplevelse som ger en nya perspektiv.

– Många deprimerade är fast i en negativ spiral, en historia om dem själva som är väldigt begränsande. Med hjälp av psykedelika kan man få tillgång till så mycket mer av det som finns där inne. Kan det integreras på ett bra sätt med hjälp av terapeuterna har man en god chans att få en bestående förbättring av depressionstillståndet, säger Ulf Bremberg.

Det är dock inte bara vid depression som psykedelika kan komma att bli aktuellt, utan studier har även visat att det fungerar bra för att lindra ångest. Till exempel för människor som lider av obotlig cancer och befinner sig i livets slutskede. Man tror också det kommer kunna användas i behandling mot anorexi och tvångssyndrom, och som en lite mer oväntad behandling vid annan problematik.

– Man har också fått väldigt bra data i studier på nikotinister och personer med alkoholproblematik. Det är lite ironiskt hur det verkar gå att använda en drog för att bli av med en annan.

Mer om psykedelika

 

Här kan du läsa mer om föreningen Uppsalastudenter för psykedlisk vetenskap.

Artikeln som refereras till i reportaget hittar du här: Posttraumatic Growth After MDMA-Assisted Psychotherapy for Posttraumatic Stress Disorder.

Studien som Ulf Bremberg pratar om vid Karolinska institutet kan du läsa mer om här.

Ergos motsvarighet i Lund, tidningen Lundagård skrev om psykedelisk forskning och bruk av psykedelika för ett år sen i reportaget Lund i skyn med diamanter

Läs mer

2021-02-23 15:14
In the midst of the pandemic winter, when nightfall comes, the entrance hall of one of the Flogsta buildings is turned…
2021-02-17 10:42
This Valentine’s Day, students gathered in the fields outside Flogsta to make the most of the snow. Ergo paid a visit to…
2020-12-03 11:08
Omkring hälften av studenterna hoppar av lärarutbildningen i Uppsala. Värst är avhoppen på ämneslärarprogrammet, där…