Bild Enneagrammet
Enneagrammet är en personlighetsmodell som baseras på nio olika typer. Läran tog form i Ryssland på tidigt 1900-tal och har sedan dess utvecklats och spridits över världen.
Foto: Lina Svensk

UU la över 300 000 på ovetenskapliga kurser


Under de senaste åren har flera avdelningar vid Uppsala universitet köpt in kurser i personlighetsutveckling som baseras på enneagrammet – ett verktyg som saknar vetenskapligt stöd. Användbart ändå, menar förespråkarna. Problematiskt, anser kritikerna.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att använda metoder som är oseriösa och inte vilar på forskningsgrund – speciellt när de finns en gedigen kritik mot metoderna i sig, säger Sara Henrysson Eidvall, psykolog och specialist i arbets- och organisationspsykologi.

Det var för drygt två år sen som Ergos motsvarighet i Stockholm, tidningen #studietid, satte sig i skolbänken för att delta karriärkursen, “Att leda sig själv och andra” på Stockholms universitet. #studietids reporter Felix Lidéri deltog själv vid de fyra utbildningstillfällena för att sedan skriva om sina upplevelser. Kursen hölls av ett externt företag och utgick från enneagrammet – en personlighetsmodell som baseras på nio olika typer eller vad det aktuella företaget kallar “strategier”. En person kan till exempel vara en etta, “idealisten”, en tvåa, “hjälparen”, en trea “presteraren” och så vidare. Genom ett test där man får svara på olika frågor om sig själv kan man ta reda på vad man tillhör för typ.

Under kursen presenteras namn på kända personer som troligtvis är en eller annan typ. Mahatma Gandhi och ”Princess Leia (Starwars)” är “ettor”. Moder Theresa, Carola Häggkvist och Gunde Svan sorteras in som ”tvåor”. Madonna, Tony Irving och Paolo Macchiarini är "treor", skriver #studietid. Kursledarna ger också exempel på länder som kan ha en enneagramsiffra, Sverige är exempel på en sexa – “de lojala”.

Själva kursen hölls på Stockholms universitet och anordnades av centrala studie- och karriärvägledningen på Studentavdelningen. Kursen hade dock inte något med universitetets ordinarie verksamhet att göra, utan gavs som en sorts förmån till studenterna som ville utveckla sig själva. Efter #studietids granskning, där man bland annat kunde visa att läran om enneagrammet inte vilar på någon vetenskaplig grund, valde Stockholms universitet att avsluta samarbetet med företaget.

Stockholms universitet är dock inte de enda som samarbetat med företaget. Även vid Uppsala universitet har olika avdelningar köpt kurser och workshops som utgår från enneagrammet. Mellan 2017 och fram till idag har företaget fakturerat drygt UU 320 000 kronor.

 

 

Kontroversiellt men frivilligt
 

Säkerhetschef och coronasamordnare Fredrik Blomqvist fixade så sent som i december en workshop till sina medarbetare på säkerhetsavdelningen för nästan 50 000 kronor. Under detta tillfälle fick de bland annat sitta ner för en personlig intervju med en av företagets coacher och genomföra test för att ta reda på vad de är för typ. Fredrik Blomqvist säger att det var frivilligt att delta och endast till för de som tyckte det lät som ett spännande koncept.

– Det har ju varit en stor grej på Stockholms universitet kring det här så någonstans förstår ju jag också det kontroversiella i det så därför är det viktigt att det bygger på frivillighet, säger Fredrik Blomqvist, säkerhetschef och coronasamordnare vid Uppsala universitet.

Kritiken har inte bara lyfts vid Stockholms universitet, utan även vid Uppsala universitet. I mailkonversation mellan Fredrik Blomqvist och kursledarna framkommer att han fått “återkoppling internt” om att enneagrammet inte vilar på vetenskaplig grund. Han säger också under intervjun att det var ett antal medarbetare som valde att inte delta. Något han ser som ett bevis på den öppna kultur som råder på arbetsplatsen.

Foto: Uppsala universitet

"Jag ser enneagram precis som alla andra, att det är ett verktyg i paletten av olika verktyg för att förstå sig bättre som individ."


Annons

Annons

Fredrik Blomqvist berättar vidare att han testat många olika typer av modeller för personlig utveckling såsom Myers Briggs, UGL, utvecklande ledarskap och Jungs personlighetsteorier. Enneagram är bara ytterligare en av alla modeller som kan bidra till självinsikt, menar han.

– Jag ser enneagram precis som alla andra, att det är ett verktyg i paletten av olika verktyg för att förstå sig bättre som individ.  

Men det vilar ju inte på vetenskaplig grund. Bör det användas?

– Det är flera andra sjävkännedomstest som inte vilar på vetenskaplig grund och det kan jag hålla med om, att för ett universitet och lärosäte så är ju det en problematik i det. Men det finns inte heller jättemycket som vilar på vetenskaplig grund och då utifrån den här frivilligheten så är min analys att det på inget sätt är något som är en fara för någon medarbetare.

Fredrik Blomqvist framhåller också att det är han själv som bjudit in företaget – inte Uppsala universitet.

– Det här är inget som Uppsala universitet står bakom, utan det är något som jag fattat beslut om som jag har tyckt kan för vissa medarbetare på frivillig basis ge någonting. Men att säga att Uppsala universitet står bakom, det är ju felaktigt.

Det är ändå Uppsala universitets pengar som använts till det här.

– Ja så är det ju och vi har ett jätteansvar i hur vi använder våra statliga tillgångar, det är inget snack om saken. Det är ju en kostnad absolut men det är inga astronomiska belopp. Och för de medarbetarna som finner någonting i det här då är det oerhört väl investerade pengar.

 

 

"Det har ingenting med forskning och utbildning inom Uppsala universitet att göra"

Elin Lörelius är en annan chef vid Uppsala universitet som använt sig av enneagrammet och företagets tjänster. Hon blev tipsad av en kollega och har sedan dess gått egna utbildningar och låtit sina medarbetare delta i intervju och uppföljning med företaget. Deltagandet har varit frivilligt.

Hon är inne på samma spår som Fredrik Blomqvist och menar att det kan bidra till ökad självkännedom.

– Det kan ge egen självinsikt hos medarbetaren, på den nivå som man själv väljer att ta det till sig. För vissa har det träffat helt rätt och inneburit många insikter – dels om sig själv, men även i dialoger om andras sätt att vara, vilket lett till ökad förståelse och ett öppnare arbetsklimat mellan medarbetarna, skriver Elin Lörelius, enhetschef vid avdelningen för gemensam service, i ett mail till Ergo.

Läran om enneagrammet vilar inte på någon vetenskaplig grund. Vad tänker du om det?

– Det är en modell, likt flera andra, som kan användas för att få upp ögonen för olikheter och hur synsätt kan variera i en grupp.
 
Är det lämpligt att en myndighet som sysslar med utbildning köper in kurser som inte vilar på vetenskaplig grund?

– Det här är inget vi gjort i universitetets regi eller myndighetsuppdrag utan på min enskilda enhet som en personal- och gruppaktivitet. Det har ingenting med forskning och utbildning inom Uppsala universitet att göra, det riktas varken mot studenter eller mot personal som utbildar studenter. Det handlar om en intern inspirationsföreläsning inom en enhet som jobbar med service och administration på ett campus.

Kan det inte vara problematiskt att dela in medarbetare i fack eller siffror? Att man missar att se personen och hela dens komplexitet?

– Eftersom det är för medarbetarens egen skull är det upp till personen att ta till sig eller inte. Precis som med andra indelningar eller tester som kan göras för att uppmärksamma olikheter. Jag har varit med och gjort minst två liknande varianter tidigare på andra avdelningar, arrangerade av andra leverantörer.

Elin Lörelius har också varit med i enneagramföretagets podd för att prata om sin ledarstil utifrån sitt enneagram. Detta avsnitt har dock klippts om så att hon inte längre medverkar.

– Det var ett beslut som togs då vi inte ville att mitt deltagande skulle misstolkas som ett kommersiellt syfte kopplat till varumärket Uppsala universitet. Vi anlitade som sagt [företagets namn, reds. anm.] för en intern personalaktivitet som inte hade något med utbildning och forskning vid Uppsala universitet att göra.

 

 

 

Inte mindre vetenskap än andra personlighetstester
 

Projektledare och kommunikatör Ann-Charlotte Hellzén-Wallin har också köpt kurser och workshops av företaget i rollen som anställd vid Uppsala universitet. Hon har dock inte som i fallen ovan köpt till en hel avdelning, utan bara till sig själv.

– Jag har gjort det för utvecklas i min projektledarroll och det är det bästa verktyg jag har stött på. Det har hjälpt mig jättemycket, säger Ann-Charlotte Hellzén-Wallin

Hon framhåller att enneagrammet är oerhört komplext och att det absolut inte handlar om att “boxa in” folk i olika typer eller siffror. Hon jämför med Myers Briggs där man ibland kan få ett resultat som säger “du är den här” – något som inte alls är fallet med enneagrammet.

– Enneagrammet talar inte om för dig att du är något, utan det hjälper dig snarare att få syn på förmågor som du inte utnyttjar.

Psykologen jag pratat med, Sara Henrysson Eidvall, menar att det inte alls vilar på någon vetenskaplig grund.

– Det finns forskning kring det och det är inte mindre vetenskap än vad det är i det här grön, blå, gul och andra personlighetstester som Uppsala universitet har kört på hela avdelningar.

Vad skulle du säga till de som hävdar att enneagrammet inte bygger på vetenskap och inte bör användas på en arbetsplats?

– Då skulle jag säga att man bör ta reda på vad det är. Sånt här passar inte alla, alla är inte intresserade av gruppdynamik och då ska man inte pyssla med det, säger hon och fortsätter:

– Ska man över huvud taget jobba med personlighetsutveckling på en arbetsplats? Jag tycker man kan göra det på olika sätt. Enneagram är bara ett av alla sätt.

Sara Henrysson, legetimerad psykolog med Psykologförbundets specialistbevis i arbets- och organisationnspsykologi. Foto: David Brohede.

"Jag tycker över huvud taget att det är alarmerande när man lägger dyrbar tid och våra skattepengar på sådana här saker."

 

Saknar förankring i modern vetenskap
 

Det var i samband med att #studietid gick karriärkursen som de kontaktade psykolog Sara Henrysson Eidvall för låta henne titta på kursmaterialet som företaget delade ut. Hon är specialist i organisationspsykologi och jobbar bland annat med att kvalitetsgranska personlighetstest för att se till att de följer europeisk standard. Sara Henrysson Eidvall menar nu, precis som då, att enneagrammet inte grundar sig på vetenskap.

– I samband med intervjun med #studietid fick jag se kursmaterial och en del inspelat webbmaterial om enneagrammet. Det är uppenbart att det inte ligger i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är inte vad vi kan och vet om modern forskning och psykologi, utan det där är något helt annat, säger Sara Henrysson Eidvall.

Kan en modell bidra med något positivt ändå, trots att den inte bygger på vetenskap?

– Jag skulle säga att riskerna är större än fördelarna. Man kan ju jämföra med andra områden, vi kan ju prova bota cancer med mistelpreparat, visst. Men det som händer då är att man lägger tid, pengar och fattar beslut på basis av något som faktiskt är rent nonsens, säger hon och fortsätter:

– Och det är samma sak här. Man låter människor genomgå saker, få modeller och kanske fatta beslut om sin karriär och sina livsval på basis av modeller som inte alls har någon förankring i modern vetenskap.

"Det finns ingen anledning att personalutveckling helt plötsligt skulle vara ett område där man inte ska använda sig av vetenskapligt baserade metoder."


För två år sen träffade #studietids reporter Felix Lidéri psykolog Sara Henrysson Edivall för att låta henne titta på materialet som enneagramföretaget delade ut. Foto: Felix Lidéri, #studietid

Sara Henrysson Eidvall menar att det bara finns en vetenskapligt belagd personlighetsteori man bör använda i sammanhang som de ovan nämnda och det är femfaktormodellen. Den har underkastat sig empirisk prövning och är en etablerad teori i vetenskapssamhället. Hon säger att det finns en mängd kurser som tar avstamp i denna teori som man med fördel bör välja framför modeller som inte vilar på vetenskaplig grund.

Hon framhåller också att alla skattefinansierade verksamheter ska arbeta evidensbaserat – något som även bör gälla även när det handlar om att kompetensutveckla sin egen personal.

–  Det finns ingen anledning att personalutveckling helt plötsligt skulle vara ett område där man inte ska använda sig av vetenskapligt baserade metoder.

Hon menar vidare att det finns en mängd liknande företag som erbjuder kurser för kompetensutveckling som inte bygger på vetenskap. De lyckas slå sig in på marknaden tack vare att de är duktiga säljare. Sara Henrysson Eidvall tycker dock att det är extra allvarligt när ett universitet anlitar den här typen av företag – speciellt ett universitet som har en egen stark psykologisk institution där forskning och kompetens om det här området finns.

– Jag tycker över huvud taget att det är alarmerande när man lägger dyrbar tid och våra skattepengar på sådana här saker. Jag tycker det är ännu mer alarmerande när det görs av en verksamhet där själva verksamheten handlar om forskning, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att använda metoder som är oseriösa och inte vilar på forskningsgrund – speciellt när de finns en gedigen kritik mot metoderna i sig.

Enneagram-företaget har haft loggor på sin hemsida från de kunder som köpt kurser och workshops. Uppsala universitets logga har plockats bort efter att Ergos researcher begärde ut mail mellan företaget och UU:s anställda.

 

 

 

Enneagramläran

 

Den moderna enneagramläran formuleras i Ryssland i början av 1900-talet. Filosofen och den andliga ledaren George Ivanovich Gurdjieff tros spela en viktig roll för utvecklingen av läran och tar fram den enneagrammsymbol som används än idag. Namnet “enneagram” kommer efter grekiskans ennea som betyder nio och gramma som betyder något skrivet.

Läran sprids till USA och plockas bland andra upp av psykiatern och psykoterapeuten Claudio Naranjo. Han utvecklar enneagramteorin till att bli mer psykoanalytiskt inriktad och släpper flera böcker på temat. I USA får enneagrammet också fäste i katolska kretsar. Jesuiten Don Richard Riso intresserar sig för enneagrammet och skriver tillsammans med Russ Hudson flera böcker på 90-talet om hur det ska förstås. De tar också fram test som ska hjälpa till att kartlägga människors personlighet i enlighet med enneagrammet.

Inom enneagramläran menar man att det finns nio olika personlighetstyper som alla har utmärkande kännetecken: Typ 1 är rationell, principfast och kontrollerad, typ 2 är självuppoffrande, omsorgsfull och empatisk, typ 3 är ambitiös, framgångsorienterad och tävlingsinriktad, typ 4 är romantisk, introspektiv och intuitiv, typ 5 är innovativ, intensiv och problemlösningsorienterad, typ 6 är pålitlig, ansvarstagande och hängiven, typ 7 är produktiv, intensiv och entusiastisk, typ 8 är dominerande, kontrollerande och självsäker, typ 9 är, slutligen, receptiv, konfliktlösande och tillfreds.

Källa: Enstedt, “Den svenska enneagramreceptionen”, Publicerad i Chaos. Dansk-norsk tidsskrift for religionhistoriske studier, 2014.

Här kan du läsa #Studietids granskning av kursen vid SU

Läs mer

2023-01-28 14:55
Längs med Östra Ågatan ligger ett litet gult hus på en innergård. Utanför dörren hänger en lampa som lyser upp en…
2023-01-14 13:32
Det interdisciplinära centret CIRCUS har precis startat en ny föreläsningsserie, “Att förstå vår samtid”. CIRCUS är ett…
2022-12-22 14:28
Edison Arellano and Girish Pulinkala are this year’s organizers of Jul på Uplands, a longstanding tradition and…