Ökad andel studenter lider av ångest.
En rapport som släpptes av Folkhälsomyndigheten (2018) visar att andelen högskolestuderande som lider av psykisk ohälsa, besvär med oro, stress och ångest har ökat och är högre än jämnåriga yrkesverksamma. Siffror från CSN (2020) målar upp en liknande bild, med en ökning från 5 till 14 procent av studenter mellan åren 2017-2020 som rapporterar att de mår dåligt eller väldigt dåligt.
Rapporterna har visserligen några år på nacken och i kölvattnet av en global pandemi som lämnade många i både fysisk och finansiell oro är dessa siffror kanske inte särskilt förvånande. Lägger man till i denna ekvation ett geopolitiskt läge som verkar allt mer instabilt, kantat av ångest inför krig och ett försämrat klimat, skenande inflation, samt en inhemsk situation som präglas av allt mer otrygghet, kan dessa siffror till och med börja se ganska banala ut. Men för många studenter, vars ställning varit utsatt - inte minst ekonomiskt - även innan dessa problem var lika aktuella, är psykisk ohälsa ett verkligt, bestående och mycket mer omedelbart hinder än för andra delar av befolkningen.
Hjälpen att få
Ergo träffar Johan Nord, psykolog och gruppchef på studenthälsan, för att fråga om siffrorna från dessa rapporter reflekteras i deras arbete. Vårt egna Uppsala universitet släppte under 2020 en studentbarometer som visar på att uppemot 38% av studenter instämmer i hög grad att de upplever negativ stress på grund av deras studier. En dryg femtedel rapporterar att deras studiesituation får dem att må psykiskt dåligt.
Johan menar att det i nutid finns röster som hävdar att ökningen av psykisk ohälsa bland studenter och unga fortsätter generellt. Det har även märkts av en viss ökning av antalet studenter som söker hjälp hos studenthälsan i Uppsala. Dock understryker han att trenden kan bero på ett flertal anledningar.
– Det är viktigt att notera att det ökande antalet studenter som söker stöd hos studenthälsan kan vara relaterad till flera olika faktorer, som ett ökat antal studenter och effektiviserade sätt för studenthälsan att nå ut till studenterna.
Utöver oron för omvärlden och klimatet vittnar han om att han i sina egna samtal fått höra om en ökande existentiell oro inför ny teknik och AI. Han menar dessutom att det kan kännas som att det finns en enorm press att gå på högskola.
– Det är bra, det är ingenting vi ska ta ifrån människor. Men om det blir för enkelriktat och det verkar som den enda vägen att gå, så kan det bli ett problem om man inte får leva autentiskt. Vi kan också jämföra oss med så otroligt många fler idag. Folk som vi ser på social media som verkar ha “lyckats” kan öka pressen bland studenter att bli “tillräckligt bra”, fortsätter Johan.
Vilka symptom kan vara bra att känna till som student, för att bli mer medveten om sin egen psykiska hälsa?
– Ha lite koll på hur du vanligtvis är. Hur du brukar tänka, känna och agera. Om vi börjar känna oss ovanligt trötta eller irriterade på folk. Om du vaknar mitt i natten och börjar tänka på saker, eller att du vaknar skarpt på morgonen och är igång. Gör jag så här vanligtvis? Det kan vara indikatorer på stress. Och det behöver inte, i sig, vara något farligt, frågan är vad du behöver då för att balansera upp det.
Vad skulle du säga till en student som lider av psykisk ohälsa eller är i behov av stöd?
– Vänta inte med att söka hjälp. Ju tidigare man söker hjälp, desto lättare är det att vända en dålig trend. Mår man riktigt dåligt - och det här är viktigt - och man går runt och tänker att det är hopplöst eller att man inte vill vakna upp nästa dag, sök då hjälp omedelbart.
Johan noterar även att ett vanligt misstag som görs av många idag är att man håller saker inom sig.
– Vi har inte alltid förmågan att se att lidande är allmänmänskligt, och i vissa situationer kan det räcka att snacka med någon som man har förtroende för. Om det strular till sig med studierna, prata med läraren så tidigt som möjligt. Många kan nog förstå hur det känns och hur det är. Vi vill inte alltid spräcka illusionen av att vi är kompetenta och duktiga. Men bara för att vi inte alltid är det, innebär det inte att vi aldrig är det. Det är mänskligt att göra misstag, snubbla, falla, frågan är hur vi tar oss upp igen.
Studentbarometern visar att ungefär 42% av studentpopulationen vet vart de ska vända sig om de mår psykiskt dåligt på grund av sin studiesituation. Bland de som rapporterade att de mådde psykiskt dåligt var det däremot endast 36% som visste vart de kunde vända sig, och lika många som inte visste vart de kunde vända sig.
I ljuset av detta frågar vi Johan Nord om han tycker att information från studenthälsan når ut till studenterna på ett bra sätt. Han svarar att det görs mycket, men att den stora utmaningen är att “nå igenom bruset.” Oftast så får nya elever mycket information under en kort tid.
– Hur universitetet funkar, hur man anmäler sig till kurser, Ladok, Studium; till slut kanske man blir ganska nollad.
Trots detta, menar han, försöker studenthälsan via ett pågående arbete att nå ut på andra sätt. De deltar bland annat i mässor, reccemottagningar, välkomstdagar och försöker även bara att visa sig på campus. Han beskriver även detaljerat det administrativa arbete som sker för att förbättra samverkan och kommunikationen mellan studenthälsan, universitetet, lärare samt andra stödfunktioner.
