Här gräver studenterna efter forna studentminnen
I fyra gropar, eller schakt som de kallas, utspridda i Engelska parken sitter studenter från masterprogrammet i arkeologi med hackor, spadar och skopor. Kasper Smedberg och Johanna Zettermark Hallesjö är två av masterstudenterna som genomför utgrävningarna.
– Folk är intresserade av vad vi gör och visar mycket uppskattning över att vi är här, säger Kasper, och får medhåll från Johanna.
– Det är trevligt att vara här i parken där det är mycket folk. Alla är välkomna fram till oss och vi berättar gärna om vårt arbete, säger hon.
Utgrävningar är en del av arkeologistudenternas utbildning, och de kommer att äga rum här i Engelska till och med 22 maj, och återupptas i april 2027. Varje helgfri vardag fram till 22 maj hålls dagliga visningar klockan 10, då studenterna berättar mer om parkens historia och om hur utgrävningarna går till.
Utgrävningarna är unika som de första i Sverige där man fokuserar på studentlivets materiella kultur.
– Uppsala universitet är ju nordens äldsta, så det känns naturligt att vi ska bli de första här som gör utgrävningar med fokus på studentlivet och akademin, säger Joakim Wehlin, universitetslektor i arkeologi och projektledare.
I modern tid har parken varit en plats med mycket liv och rörelse. Den äldsta delen av nuvarande campus Engelska parken var en gång hem för Chemikum, den kemiska institutionen. Parken framför byggnaden blev plats för många kemiska och ibland explosiva experiment. Parken har även varit samlingsplats för många politiska manifestationer genom åren.
– Det finns en del foton från de här händelserna, men vi hoppas kunna hitta saker som berättar en annan historia, säger Joakim.
Johannas team gräver i ett schakt nära baksidan av Carolina Rediviva, där stadsgränsen till Uppsala en gång i tiden fanns. Här har en hel del föremål redan hittats, och rester av någon sorts stenläggning som kan ha varit en gårdsplan eller väg.
– Vi gräver i skikt och tolkar lagren. Det är spännande och man behöver ha ögonen med sig. När vi gräver djupare förstör vi ju de övre lagren, så dokumentationen är jätteviktig, berättar Johanna.
Allt dokumenteras med foton, 3D-foton, jordprover och anteckningar för att kunna återgå och analysera i efterhand. I Johannas schakt har de hittat keramikskärvor, spikar och kritpipor, som var vanligt förekommande under 16 och 1700-talen.
– Kritpipor var som en förbrukningsvara som man bara slängde bort när de gick sönder, det var som dåtidens cigg eller snus, säger Johanna.
Att vara mitt i en välbesökt park är annorlunda, men roligt tycker studenterna. Det publika - att prata om arkeologi och sina utgrävningar - är viktigt för vetenskapsområdet och ingår i studenternas utbildning. Här sker det genom de dagliga visningarna som studenterna håller i, och helt naturligt genom att människor stannar till, tittar och ställer frågor.
Hittills har de inte hittat så mycket av den mer samtida studenthistorien som Joakim hoppats på. Men nu har ett nytt schakt öppnats beläget mer mot mitten av parken, där åldern för arbetskraften sänkts drastiskt. Det är nämligen en förskoleklass som under guidning av studenterna tagit plats med spadar och skopor.
– Nu testar vi hur det fungerar med barnen här. Senare i projektet kommer alla förskolor i Uppsala att bjudas hit, säger Joakim.
Syftet är både att hjälpa barnen lära känna sin stad och dess historia, och att väcka intresset för arkeologi och sänka tröskeln till akademin. Samtidigt är det bra för studenterna att få öva på att prata om arkeologin på ett begripligt sätt. I de övre jordskikten i barnens schakt har redan några samtida fynd gjorts.
– Det blir mer relaterbart för barnen att hitta något de känner igen. En tvåhundra år gammal kapsyl blir mer förståelig och spännande än kanske keramik som inte går att relatera till på samma sätt. Plötsligt blev barnens schakt mest intressant, säger Joakim.
Under vårens utgrävningar kommer något mer schakt att öppnas, och Joakim hoppas att det kan bli ett närmare mitten av parken, i närheten av statyn av Karl XIV Johan. Därifrån har han sett fotografier och skisser från samlingar och firanden av Svensk-Norska unionen.
– Drömmen att hitta en politisk pin eller något som kan berätta om sådant som ägt rum här. Att arbeta arkeologiskt är att vara nära människan och vi hittar föremål som verkliga människor haft och använt.
Senare i projektet, under 2027 kommer ett pop up-museum att sättas upp i parken, där fynden ska visas upp. Genom att göra hela processen publik med dagliga visningar och möjlighet att följa utgrävningarna blir det lättare att följa föremålens resa från jord till monter – och dessutom få ta del av berättelserna som föremålen kan förtälja.
