Lyckad nutidsexposé i skuggan av Palmemordet


Malin Axelsson har i Och så levde vi lyckliga av allt att döma tagit ett nappatag om sina föreställningar av en svunnen barndom och gjort pjäs av insikterna. Och resultatet har blivit en mycket sevärd historia om att växa upp i Sverige i skuggan av Palmemordet.

Och så levde vi lyckliga
Av Malin Axelsson
Regi: Maria Löfgren
Trean, Upsala Stadsteater
Medverkande: Maria Antoniou, David Carmel, Frida Hallgren, Peter Perski, Anna Sise, Gloria Tapia, Leonard Terfelt, Ingmar Virta
Sista föreställningen den 18 maj

En av huvudpersonerna är också just densamme - Olof Palme, som likt en ängel nedstigit till jorden för ett samtal med medelklassflickan Alice Svensson (Frida Hallgren). Har han verkligen funnits i verkligheten eller är bilden av honom idag bara en glorifierad personifiering av en tid som aldrig funnits?

Här ges en bild av en förvirrad nutid och en skildring av en längtan tillbaka till barndomen - före skilsmässan, före placeringen i obs-klass, före tonårskärleksbekymmer och skotten på Stureplan. Palme blir i pjäsen en mysig farbror som får symbolisera denna ouppnåeliga trygghet, som kanske aldrig existerat. Här finns också allt en 70-talist kan önska sig av igenkänning: en falskt skorrande lärarinna, lysande komiskt gestaltad av Anna Sise, som motiverar Alice placering i obs-klass med att hon är för bra i skolan och därför stör de andra barnens utveckling, ett pilotglasögonprytt mobboffer, som tar igen sitt lidande med att kasta pappas pengar omkring sig under det glada 80-talet och manchesterklädda föräldrar, som slits mellan samhällets krav på att vara en lycklig familj och vardagens tristess, konflikter och leda. Och mitt i allt detta Alice Svensson. Frida Hallgren gör en mycket trovärdig och stark tolkning av en ung människa, som slits mellan vilja och mod, mellan uppror och trygghetslängtan.

Och så levde vi lyckliga är en lyckad nutidsexposé i sagans form, en tankeväckande historia och en föreställning som visar att de nyexaminerade DI-eleverna Malin Axelsson (manus) och Maria Löfgren (regi) av allt att döma kommer att röna teaterframgångar även i framtiden.


Annons

Annons

Läs mer

Det finns stunder av igenkänning men dialogen känns onaturlig och stundom obegriplig – Ergos Emma Fritze har sett…
Oförutsägbart, musikaliskt skickligt och med en perfekt blandning av komik och allvar – Emma Fritze har sett…
Ett ögonblick, Dag Thelander och Per Wickström, som skrivit och tonsatt föreställningen “Vansinnets historia” – en…