Välspelat möte med hemlösheten, saknaden och utanförskapet


Det är nyårsafton 1992. Tiden har stannat för huvudpersonerna i Biljana Srbljanovics pjäs Ana Simovic bröst. De lever i minnet av Belgrad som de lämnat och någonstans ljuder den gamla Beatleslåten Get back, get back, get back to where you once belonged.

Ana Simovic bröst
Av: Biljana Srbljanovic
Regi: Birgitta Englin
I rollerna: Lena Mossegård, Henrik Rafaelsen, Mikaela Ramel, Leonard Terfelt

Pjäsens börjar i Prag, växlar till Sidney, för att till slut komma till Los Angeles. Vi möter människor i exil, som alla saknar sitt hemland, men som vet att de inte kan återvända. Allt de har är minnen och i varje scen återkommer att klockorna slutat fungera. Tiden är frusen. De lever i det Belgrad som de lämnade som inte längre är.

I bakgrunden finns Ana Simovic. Hon är kvinnan som gjorde det som de andra skulle velat. Ana stannade kvar, fick ett bra jobb vid en TV-station, hon har gift sig och alla är stolta över henne i grannskapet. I Prag finns bröderna som ljuger för sin familj om hur de har lyckats och om hur de har hittat ett bra jobb och lärt sig språket. I verkligheten jobbar de som manliga strippor på en tvivelaktig klubb. De längtar hem och starkast är den yngre broderns längtan som ständigt drömmer om att återvända hem till sin kärlek - till Ana. Samtidigt blir en kvinna förbannad i Sidney. Hon bodde granne med Ana i Belgrad och nu har Ana fått det jobb hon skulle fått om hon stannat kvar. Det finns ingen rättvisa. I Los Angeles finns den unga pianisten jobbar som servitris. Hon har vunnit ett Green card i en tävling som Ana anmält henne till. Nu har hon klippt banden med Ana, längtar tillbaka och vantrivs.

Alla saknar, alla längtar, alla tog de chansen, och alla ångrar de att de sökte sig bort till någon annanstans, där det är bättre. Där det borde vara bättre… (Get back, get back, get back to where you once belonged…)

Ana Simovic bröst är ett engagerande, välspelat möte med hemlösheten, saknaden och utanförskapet. Det är en pjäs där tekniken och satelliterna minskar avstånden på jorden samtidigt som avståndet mellan människor består. Det är en pjäs som berör och lämnar spår, en pjäs som kanske handlar om dig, som kan komma att handla om oss alla.


Annons

Annons

Läs mer

Har vi människor en fri vilja? Vad är det egentligen som avgör vilka vi är? Men framförallt, vad säger Einstein, Hitler…
Berättelsen om en ond, maktgalen och lagom ful man i sina bästa år. Så kan Shakespeares klassiska pjäs Rickard III…
En lagom kulturell föreställning – fullpackad med humor och överraskningar. Beatrice Erkers har sett Den talangfulle Mr…