V-Dala går i närkamp med Strindberg
Andreas Wetell har flera uppsättningar på både V-Dalas och Västgötas nationsteatrar bakom sig. Strindberg hade han dock inte gett sig i kast med tidigare. Men för något år sedan fick han tag på en pocketutgåva av Fadren och fascinerades av känslostyrkan och hämningslösheten i maktkampen mellan Ryttmästaren och hustrun Laura. Han vill lyfta fram det allmänmänskliga i pjäsen.
- Jag vill visa att det här skulle kunna hända mig. Om man drar konflikter tillräckligt långt hamnar man till sist i undergång. Och det är inte så lätt att dra sig ur, att bara skilja sig - man har starka band till varandra, man har barn tillsammans.
Dottern Berthas oförmåga att välja sida när föräldrarna strider om hennes uppfostran och kärlek är trovärdig än idag, konstaterar Andreas Wetell. Däremot har ensemblen arbetat för att göra henne mer vuxen och med en egen vilja.
- Hon ska kännas som en vanlig tonåring, inte som den lallande idiot hon ibland framstår som i texten. Det är meningslöst att göra teater om man inte kan appellera till publiken, annars blir det bara ett tidsdokument.
Den största utmaningen har dock varit att skildra Ryttmästaren och Laura som två jämnbördiga parter, lika goda kålsupare i sina försök att gå segrande ur striden. Målet är att få publikens sympatier att ständigt växla.
- Vi försöker skapa förståelse för Laura och visa att hon också har motiv för sitt handlande. Hon befinner sig i ett äktenskap där kärleken redan gått förlorad, och måste reagera på de situationer som uppstår, rädda sig och sitt barn, säger Andreas Wetell.
Att tona ned könskampen till förmån för en maktstrid mellan två individer känns inte bara mer modernt utan gör också pjäsen mer dramatisk, menar Anders Ericsson, som gestaltar Ryttmästaren.
- Det blir ganska ospännande om man drar för hårt i strängarna kring Lauras slughet. Nu handlar det i stället om att hon vill ha lika mycket makt som han - minst.
Både Anders Ericsson och Andreas Wetell tvekade först över om det går att få Fadren att kännas aktuell idag. Nu tror och hoppas de det, trots att Andreas Wetell har valt att inte göra några ingrepp i varken språk eller handling. Att den centrala frågan om faderskapet - Laura får Ryttmästaren att börja tvivla på om han verkligen är far till sin dotter - idag skulle gå att lösa på enkel väg, hoppas han att publiken struntar i. Eller ännu hellre, inte hinner tänka på.
Men bara att rucka på maktförhållandet mellan Laura och Ryttmästaren innebar en sjujäkla utmaning, menar Andreas Wetell.
- Strindberg var ju väldigt bra på att få fram det han ville i pjäsen. Börjar man ändra på det börjar allt plötsligt krumbukta. Det har varit det svåraste.
Fotnot: Fadren spelas den 7, 8, 9, 13 14 mars. V-Dala nation, kl 19.
