Talarstolen räcker inte längre för att nå ut

Att läsa retorik är för övrigt mycket populärt ? kursen var den gångna sommarens mest sökta kurs. I höst kommer det också för första gången att anordnas studier på c-nivå. Lars Burman har flera teorier om varför ämnet är så populärt:
- Kommunikation i alla dess former är viktigt. I studier och jobb behöver man förmågan att lägga sina ord väl och framträda inför publik. Vår tid är så kommunicerande. Men man kan också vända på det och säga att retoriken behövs för att kritiskt granska denna kommunikativa värld. Hur gör man för att få oss att välja och köpa vissa saker, till exempel, säger han.

Ämnet lockar studenter från vitt skilda håll.
- Här finns alla sorter; teologer, ingenjörer, jurister, ekonomer? Det är en pedagogisk utmaning men oerhört stimulerande och lärorikt, säger Lars Burman.

Ämnet har vuxit också utanför Uppsala universitet och idag kan man läsa det även i Örebro och på Södertörn. Utomlands finns retoriken oftare med som en del inom andra ämnen, under rubriken Speech and Composition eller liknande. Lars Burman ser inte odelat positivt på att ämnet också sprider sig ner till grundskolenivå.
- Vi kommer säkert att se en utveckling åt det hållet. Men att redan i skolan läsa retorik kan bli ett självändamål. I t.ex. Amerika är detta en integrerad del i undervisningen och där är man ofta mer verbal. Men därmed inte sagt att man blir en bättre yrkesman eller ?kvinna för att man vågar ta plats på föredragningar och liknande, säger han.

Under den svenska valrörelsen är personcentreringen kring partiledarna tydlig, menar Burman. Partiledarna måste i dag ?göra sig? i TV för att gå hem hos väljarna.
- Talarstolen räcker inte längre för att nå ut. Nu är det Fångarna på Fortet som gäller, säger han.

Värderingsfrågorna får också mer utrymme i valtider på bekostnad av de större analyserna och de komplexa frågorna. Valaffischer är ett exempel på hur partierna med förenklade budskap försöker bryta igenom mediebruset.
- Gudrun Schyman och Alf Svensson är skickliga talare och det är nog ingen slump att de gjorde ett gott val förra gången, säger han.

Att komplexa frågor generellt har svårt att nå ut i medierna anser Burman också forskarvärlden lidit av. En forskarvärld där allt ska vägas fram och tillbaka och där tydliga svar inte alltid kan ges krockar med en medievärld där allt helst ska formuleras i slagkraftiga oneliners.
- Det finns ibland en fientlighet mot argumentation. Istället ska allt säljas på känsla och livsstil. Jag saknar ofta argumentationen, säger han.

Inom retorikämnet kan debattövningar och argumentationsanalys vara en väg att öka kunskaperna kring hur t ex medie- och reklamvärlden fungera, eller som en av b-studenterna i våras utryckte saken:
- Jag lyssnar på ett annat sätt och kan inte se en debatt idag utan att tänka på hur deltagarna agerar och lägger fram sina argument, säger Stefan Hansson, som tidigare bl a läst ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.

Fotnot:
Är du intresserad av ämnet retorik vid Uppsala universitet, läs: www.littvet.uu.se