Jag fick bra kondition men dålig pension
– Vi vill att boken ska synliggöra det utbredda problemet med kvinnors ekonomiska beroende och vara ett hjälpmedel för dem att vilja ta sig ur det, säger författarna.
Söndag den 26 september är Bok- och biblioteksmässans sista dag, men det är fortfarande fullt intill bristningsgränsen av besökare. Köerna ringlar sig utanför dörrarna till seminarielokalen där Uppsalaförfattarna Madeleine Gauffin och Monica Sjösted ska diskutera sin nya bok tillsammans med Gudrun Schyman och författaren Unni Drougge som moderator. I publiken sitter både män och kvinnor som förväntansfullt har förberett sig med papper och pennor inför diskussionen om ämnet som det sällan talas högt om, nämligen hur kvinnor far illa av att vara ekonomiskt beroende av män.
Sedan 1920 har kvinnor haft rätt att söka arbete utan sin mans medgivande. Trots det sköter kvinnor fortfarande merparten av arbetet i hemmet.
– Varför har vi inte tagit oss längre? nbsp; frågar Unni Drougge panelen.
– Boken vill medvetandegöra hur strukturerna ser ut, när män äger mest pengar i hela världen, säger Madeleine Gauffin som är legitimerad psykolog och bland annat arbetat på ungdomsmottagning i Uppsala. Hon hoppas att både män och kvinnor ska läsa den och vakna upp ur illusionen om att vi är jämställda.
– För kvinnor kan det ibland vara jättesvårt att säga upp den del av sin identitet som spelar en viktig roll för familjen och värnar om de nära relationerna, säger socionomen Monica Sjöstedt som har jobbat flera år med utsatta kvinnor i Uppsala. Men att kvinnor vill ha goda relationer betyder inte att de inte vill ha det gott ställt materiellt.
Boken försöker visa hur vi ofta själva upprätthåller de ojämställda strukturerna i samhället.
Unni Drougge berättar att boken varit lärorik, men också fruktansvärt upprörande.
– Vi får bakgrundsfakta om kvinnor och ekonomi genom intervjuer med kända och okända kvinnor som berättar om sina erfarenheter. Kan kvinnor verkligen göra något åt situationen på egen hand? frågar hon.
Problemet med utpressning i parförhållanden är utbrett, säger författarna som i boken lanserar begreppet ekonomisk misshandel .
– Boken vill framför allt belysa situationen och göra så att människor ska vakna upp. Men vi ger också konkreta tips på handlingsplaner för alla kvinnor som vill ta kontroll över sin ekonomi.
Författarna menar att flerborde skriva konkreta listor för att tydliggöra hur båda parter ska hjälpa till med ansvaret för allt obetalt arbete som finns i ett familjeliv. Precis som om man vore skild, även när man är i ett förhållande.
Gudrun Schyman menar emellertid att det största problemet ligger i att kvinnors arbete inte värdesätts lika som vid lönesättning för män. Detta är ett problem som enligt henne kräver politiska förändringar.
– Vi ska absolut ta så många diskussioner vi kan vid köksbordet. Men vi måste också organisera oss.
Unni Drougge frågar panelen om de själva någon gång erfarit ekonomisk misshandel. Det visar sig att alla i panelen någon gång har känt sig mer eller mindre i ett ekonomiskt underläge med sina partners. Monica Sjöstedt säger att det ofta hänger ihop med att kvinnor får barn. Hon berättar om hur hon själv snabbt hamnade i en situtation där hon fick jobba deltid för att hinna cykla till och från dagis med sina barn medan mannen jobbade och pendlade på heltid till Stockholm.
– Jag fick bra kondition men dålig pension, säger hon och skrattar.
– Hur lång tid tror ni att det tar att få ett fullständigt jämställt samhälle? frågar Unni Drougge.
– En eller kanske två generationer, svarar Uppsalaförfattarna.
– Så mycket som möjligt under min livstid, är min paroll säger Gudrun Schyman.
