Onyanserat om fri kärlek
Frihet är ett annat ord för tomheten efter dig
Hjalmarson Högberg
I romanen får vi följa den konservativa kulturskribenten Jan som under 60-talet möter den individualistiska Cecilia på hippieklubben Plejs. Cecilia är ett av ”blomsterbarnen” och Jan blir handlöst förälskad i henne. Men hon vill inte vara bunden till någon man och relationen dem emellan blir allt mer frustrerande för romantikern Jan.
Jan analyserar sin politiska samtid och på hippieklubben är han mer av en betraktare än en deltagare. Han ifrågasätter hur fritt och passionerat det egentligen är att hänge sig åt flera olika människor, ligger inte den största passionen i total sammansmältning med en enda person?
Romanen är resonerande och förklarande, med långa monologliknande utlägg kring Jans och Cecilias tankar kring kärlek, frihet, relationer och identitet. Historiens motor blir Jans dilemma kring hur han ska förhålla sig till den fria kärleken. Kan han acceptera att bli sviken av Cecilia då hon älskar med främmande män och hur äkta är egentligen deras kärlek? Dramatiken eskalerar när Jan möter Lena, som liksom Jan längtar efter passionerad tvåsamhet.
Men trots att själva konflikten i boken intresserar, lyckas författaren inte väcka något större engagemang för vare sig karaktärerna eller handlingen. Den förklarande stilen skapar en distans till karaktärerna som blir för onyanserade och stereotypa i sin framställning. Cecilia beskrivs enbart som den utlevande, förföriska kvinnan som skanderar för frihet så fort hon möts av Jans svartsjuka. Lena är den lugna, tillgivna och trygga famnen, som liknar ”en blåklocka på en sommaräng”. Karaktärerna blir för platta. Det hade behövts ett större mått av gestaltning, där scenerna fick ta plats och breda ut sig, för att lära känna karaktärerna på riktigt.
Vad som ändå stannar kvar i mig är känslan av den tid som Leif Lewin på sina ställen gestaltar på ett inlevelsefullt sätt. För det är på den erotiska klubben Plejs, där ”blomsterbarnen” går runt nakna och kastar sig mellan partners, som romanen har mest närvaro. Där får vi uppleva Jans ambivalens gentemot hippiefolket som prisar lusten och åtrån så högt att de förintar sig själva. För någon som inte levde under den här tidsperioden blir det intressant att få perspektiv på denna romantiserade värld. Den sexuella revolutionen blir här så tydligt en reaktion mot de tidigare generationernas borgerliga äktenskapsliv.
