
Spretigt i högt tempo
När de första smällarna den 22 mars hörs på flygplatsen Zaventem i Bryssel sitter den belgiske poeten Tom van de Voorde på ett hotel och äter frukost i Malmö. Dagen innan har han medverkat på en uppläsning vid firandet av Världspoesidagen. Han får ett oroat sms av sin far som undrar om han gett sig av från Sverige än. Nästan paniskt letar han efter ett eluttag för hålla mobilbatteriet tillräckligt uppladdat. I Sydsvenskan skriver han (23-3-16): Inte så mycket för att jag vill hålla mig à jour med nyheterna som för att förstärka samhörighetskänslan .
Det är en invecklad och spretig samling dikter med titeln Kärlek och jord som nu ges ut av förlaget Rámus i översättning av Per Holmer. Invecklad, därför att van de Voorde låter dikterna skifta i ett högt tempo och under de femtio sidorna byter stil på var och varannan sida. Vissa av dikterna framstår nästan som fragment, som behöver föras ihop ett och ett för att bli fullständiga. Som Kosmetika : När jag tänkte smycka din hals, hängde / där redan en gås. Upp och ned. / Var höll hela tyngdlagen / hus, hann jag undra, okunnig . Dikterna pekar åt olika håll men samtidigt ändå till samma andemening. De framstår ibland som politiska eller uppmanande vid en första anblick men förefaller egentligen inte alls ha den betydelsen efter en genomläsning.
På flera sätt är Kärlek och jord en prosalyrisk dialog mellan kärlek och jord:
Man skulle kunna fråga, avrundar jord, om du är tvilling, visa i så fall ditt samvete.
Kärlek tänker efter och förklarar: Hur vaksamma giraffer än må vara, inspirerar de fångar. Men vad fångar man med handflatan mot en väggmålning?
Eller en återkommande inre dialog där van de Voorde diskuterar onaturliga fiender.
Obehag och historia
sjunger i våra ansikten
medan du inväntar
hälsningen från
en uppstannad motorcyklist
Tom van de Voorde skriver på flamländska och är uppvuxen i den belgiska industristaden Gent. Referenser till Belgien skymtar ofta i skymundan, som den till Maurice Lippens, styrelseordföranden för Fortis och djupt invecklad i finanskrisen. Detta hämmar aldrig läsningen, tvärtom. Det egendomliga språket, tilltalet och bildströmmarna som van de Voorde skapar kräver visserligen sin läsare, men det är väl skrivet, väl översatt och lämnar mig med en känsla av att ständigt vilja komma tillbaka. Bläddra lite i igen och upptäcka mer av Tom van de Voordes kärleksjord.