Bok (om bok) med rum för nörderi
Att producera en bok om en annan boks visuella utveckling kan man tänka ställer ganska höga krav på förstnämnda boks egna visuella framställning. Och nog är Alexandra Borgs och Nina Ulmajas Augustnominerade Strindbergs lilla röda – boken om boken och typerna ett litet visuellt mästerverk i sin egen rätt. Det första som slår mig när Alexandra Borg placerar den framför mig på köksbordet i hennes lägenhet på Övre Slottsgatan är att jo, visst är den röd – på gränsen till orangeröd – men inte särskilt liten.
– Många har kommenterat på hur stor den är, säger litteraturvetaren Alexandra Borg.
Hon har precis kommit hem från en föreläsning på Engelska parken där hon är lektor vid institutionen för nordiska språk. Med oss på videolänk är Nina Ulmaja, bokformgivare och författarduons andra halva.
Strindbergs lilla röda är sprungen ur ett forskningsprojekt de båda samarbetade på när Nina Ulmaja fortfarande var anställd hos Bonniers (hon har numera egen designstudio) och Alexandra Borg var så kallad inhouse-forskare på förlaget.
– Jag var intresserad av att ta reda på mer om hur sidans gränssnitt fungerar, hur boksidan visualiseras och vad typsnittet gör för läsningen, så jag ville samarbeta med någon som kom från ett helt annat håll än mitt litteraturvetenskapliga. Den personen blev Nina, som var något av en idol för mig, berättar Alexandra Borg.
Det tvååriga projektets utgångspunkt blev August Strindbergs moderna klassiker Röda rummet från 1879 och hur den visuellt har förändrats från första utgåvan fram till idag.
– När vi hade redovisat resultaten kände vi oss inte färdiga. Vi hade hittat så mycket spännande längs vägen att vi insåg att det var grund nog till en bok om bokproduktion. Det är 1900-talshistoria som inte berättats förut och Röda rummet var det perfekta prismat att hänga upp det på, säger Nina Ulmaja.
Röda rummet, förklarar de, är en bok som har passerat genom alla produktionstekniska skeenden under de senaste 140 åren – från det handskrivna manuskriptet och de tidiga utgåvornas blytyper, till det mest digitala idag. Verket fungerar därför som en provkarta på den svenska boktryckarbranschens utveckling.
Bild: Atlantis förlag
"Både Strindberg och typografi är manliga bastioner i Sverige och vissa har varit lite provocerade av vårt val av ämne."
Trots det något nischade och nördiga premissen för Strindbergs lilla röda är boken skapad för en bredare publik med en folkbildande föresats, något Alexandra Borg och Nina Ulmaja menar har möjliggjorts mycket tack vare deras olika bakgrunder.
– Vi har jobbat mycket med språket i boken för att få det så rakt och rent som möjligt, säger Alexandra Borg och Nina Ulmaja fyller i:
– Som akademiker och formgivare har vi tvingats mötas på ett plan där vi förstår varandra. Har någon av oss använt terminologi som den andra inte förstår har vi fått ta oss runt den och det har även gjort att boken blir mer lättillgänglig för den breda massan.
Även rent visuellt har duon gjort sitt yttersta för att hålla läsaren i handen från början till slut: blå text och sidor med blå kant innehåller mer fördjupande avsnitt om tryckkonst och typsnitt för den som vill nörda ner sig eller får råd och tips, medan de svarta partierna är av mer generell karaktär; de breda marginalerna bidrar till bättre läsbarhet och bokens papper är av den bästa kvalitet man kan få i Sverige idag – munken kristall.
Strindberg själv höll bokens visuella framställning högt och Alexandra Borg och Nina Ulmaja tror att han hade blivit galen om han hade sett vissa av de utgåvor som släppts av Röda rummet sedan den blev public domain 1962.
– Vi har sett en hel del skräckexempel där det känns som att vissa bara har klistrat in texten rakt av i ett word-dokument och tryckt, säger Nina Ulmaja och Alexandra Borg passar på att hämta några av dessa för att visa upp.
Det är utgåvor som helt klart inte har haft läsbarheten i främsta rummet – blankrad vid varje nytt stycke, alltför långa ordmellanrum eller bara olämpligt typsnitt. Men så finns förstås de som tagit tillfället i akt att göra något bra och intressant av den fria användningen av Röda rummet. Till exempel gavs den under 80-talet ut i serieformat av Per Demervall och 2010 i alfabetisk ordning av poeten Pär Thörn.
– I varje kapitel är orden sorterade i alfabetisk ordning. Ett väldigt galet koncept. Det roar mig mycket, säger Nina Ulmaja.
Strindbergs lilla röda kom ut i början av oktober och har fått flera fina recensioner samtidigt som beröm har strömmat in via mejl. Men största bekräftelsen hittills har förstås varit nomineringen till Augustpriset.
– Det var sjukt kul att få beskedet! Jag reagerade ungefär som i en youtubvideo där ett amerikanskt barn får en hund, säger Alexandra Borg och skrattar.
Extra roligt har det varit att få ett kvitto att visa upp för de som uttryckt skepsis under arbetet med boken.
– Det har inte varit helt lätt att vara två kvinnor som skriver om det här. Både Strindberg och typografi är manliga bastioner i Sverige och vissa har varit lite provocerade av vårt val av ämne. En av mina gamla lärare på min institution frågade mig hur mycket vi hade fått betala för att trycka boken. När jag sa att förlaget betalar oss var hans reaktion ungefär “tror förlaget att de kan tjäna pengar på den här boken?”, säger Alexandra Borg
– Plus att jag tror att det provocerar vissa att vi delar med oss av yrkeskunskaper kring typografi och bokdesign. Många har kommit med oombedda råd och kritik. Man kan inte låta bli att undra om vi hade fått utstå samma skepsis om vi varit män, säger Nina Ulmaja.
I skrivande stund har den första upplagan av Strindbergs lilla röda på 2 500 exemplar sålt slut och den ska tryckas i en andra omgång. Alexandra Borg och Nina Ulmaja upplever båda att boken blev precis så bra som de hade hoppats.
– Det här är absolut det roligaste projektet jag har gjort, säger Nina Ulmaja.
Två typer bakom bok om bok och typer
“Strindbergs lilla röda – boken om boken och typerna” släpptes 2 oktober och är utgiven på Atlantis förlag. Den är nominerad till Augustpriset 2019 i fackbokskategorin. Vilken bok som vinner i sin respektive kategori tillkännages på Augustgalan 25 november.
Alexandra Borg är fil. dr. i litteraturvetenskap och är anställd lektor vid institutionen för nordiska språk vid UU. Hon disputerade 2011 med avhandlingen “En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897-1916.”
Nina Ulmaja är bokformgivare och har bland annat varit designansvarig och formgivare på Albert Bonniers förlag. Hon har även undervisat i grafisk design och typografi på Konstfack och Beckmans. 2012 tilldelades hon Augustpriset i kategorin barn- och ungdomsböcker för sin bok ABC å allt om D.
