Miljöhänsyn ekonomiskt fördelaktigt

Den högsta punkten i Uppsala är ett sopberg. Varför är det så och vad kan den enskilda individen såväl som det kollektiva samhället göra åt de ökade miljöproblemen, ur både det lokala och globala perspektivet? Ekonomisk tillväxt - genom förändring - är vad som i grunden krävs
Vi har under de senaste 150 åren haft en ökad tillväxt och det har lett till att vår materiella samt sociala välfärd har stigit i västvärlden. Konkret har det bland annat givit oss höjda löner, en förbättrad sjukvård, pensioner och social trygghet i den industriella delen av världen.
Hur påverkar då denna förhöjda levnadsstandard miljön? Enligt den så kallade miljö-kuznets-kurvan har den ekonomiska tillväxten (ökning av BNP; värdet av alla varor och tjänster som köps och säljs på den officiella marknaden i ett land under ett år), i ett längre tidsperspektiv en positiv effekt på miljön. För det första styrs industrin i ett land som har en växande ekonomi oftast mot produktion som använder färre resurser och förorenar mindre. För det andra för välfärd ofta med sig utbildning som i sin tur leder till en större miljömedvetenhet. Detta leder till att befolkningen kräver statliga reformer för att förbättra och komma till rätta med miljöproblem och blir villiga att betala högre skatter för att finansiera dessa. För det tredje leder inkomstökningen även till att efterfrågan på miljövänliga, det vill säga gröna produkter ökar bland medborgarna.
Att påtvinga en ekonomisk nedgång skulle definitivt inte gynna miljön. För att ekonomisk tillväxt ska vara positivt för miljön behöver man forma samhället så att ekonomi och miljö kan leva i symbios med varandra. Att ta hänsyn till miljön kan vara ekonomiskt fördelaktigt i längden. Det gäller att ha förståelse för samhällets utveckling och göra successiva förändringar, så att det blir så hållbart som möjligt för så många som möjligt.
Några förslag på förändring:
l Göra det ekonomiskt fördelaktigt att handla miljövänligt och stoppa masskonsumtionen genom att lägga höga skatter på miljöovänliga varor. Uppmuntra lokalproducerad mat, så att vi kan dra ner på långa transporter.
l Driva kampanjer för att göra folk i allmänhet mer medvetna, stifta lagar om undervisning i miljötänkande från det att man börjar skolan och när man tar en ny anställning.
l Införa regler om företagens ansvar för miljön och omvärlden genom att låta dem lägga in en miljödel i sin årsredovisning.
l Hitta ett bättre mått på ekonomisk tillväxt som tar hänsyn till miljö, slitage av realkapital etc. Exempelvis MNP; den miljöjusterade nationalprodukten (för att få fram MNP drar man bort kapitalförslitningen, värdet av miljöslitage och naturresursförbrukning under året från BNP).
Den högsta punkten i Uppsala är ett sopberg. Detta är ett exempel på den slit-och-släng-anda vi har idag. Vi lär oss inte att ta hand om våra saker och försöka hitta saker som håller, utan köper det billigaste, använder det ett tag och köper gladeligen nytt när vi den gamla produkten går sönder. Detta är inte ett exempel på att låta ekonomi och miljö samexistera.
Om vi inte försöker få utvecklingen i rätt riktning kan författaren Klas Eklunds ord mycket möjligt bli ett framtida scenario: Om den ekonomiska tillväxten delvis sker på bekostnad av miljön, kommer marginalnyttan av ökad standard gradvis att avta, medan marginalkostnaden för en förstörd miljö stiger. Med andra ord: ekonomisk tillväxt - genom förändring - är vad som i grunden krävs

Ylva Lindkvist
Marko Mikan
Isak Stoddard
Dan W Boter