Fram för alternativa antagningsformer
Idag ställs det enorma krav på Sveriges ungdomar när de ska göra sina vägval i livet. Valen de gör i högstadiet påverkar vilken utbildning de blir antagna till på gymnasiet, vilket i sin tur påverkar möjligheten till den högre akademiska utbildningen. Vet ungdomar verkligen hur de vill att deras framtid ska se ut redan då? nbsp; nbsp; nbsp; nbsp;
Det finns naturligtvis de som vet, men långt ifrån alla. Med ett utbildningssystem där framtiden baseras på val man gör som ung måste det finnas en andra chans, en möjlighet att ändra sig eller att förbättra och komplettera tidigare misstag. Det handlar precis som tidigare om att hitta de som är bäst lämpade för olika utbildningar, de som kommer att bli bäst inom sitt område. Vi anser därför att en förändring måste ske och att gymnasiestudenter inte ska behövas straffas för brist på kunskap eller studiemotivering för val de gjorde vid 15 års ålder.
Juristutbildningen i Lund är en av de utbildningar som valt en alternativ antagning. Den alternativa vägen nbsp; in till Juridicum heter Utvidgad juridisk introduktionskurs. Det som krävs för att komma in på kursen är grundläggande behörighet. Snittbetygen från gymnasiet och resultatet från högskoleprovet är ingeting som blir ett hinder. Efter kursen erbjuds studenterna med bäst resultat en plats på juristprogrammet.
På Malmö högskola och Karolinska institutet finns institutioner som godtar studenter via en lokal antagning, det vill säga att genom intervjuer, uppsatser och tester finna de studenter som har de högsta ambitionerna för att slutföra programmet. Något som tandläkarhögskolan, tandteknikerutbildningen och logopedutbildningen (PILOG) förstod redan för flera år sedan, då de började med lokala antagningar. Vad som bör införas för alla antagningar är det så kallade prov- och intervjubaserade urvalet, PIL-processen, vilket börjar med ett analytiskt test som innebär att institutionerna genom en trestegsprocess utreder vilka studenter som bland annat har högst motivation och bäst förutsättningar för att bli bra på yrket. Utvärderingen av denna lösning har varit att institutionerna har haft färre studieavbrott, att studenterna presterat likvärdigt med studenter som har högre betyg och inga bortfall.
Antagningarna baseras alltså inte enbart på gymnasiebetyg, vilket innebär att oavsett utgångsläge, får alla en andra chans. Social kompetens och empatisk förmåga är också en viktig del i arbetslivet, som inte värdesätts i utbildningssystemet. Vi anser därför att en förändring är av betydande vikt. Alternativa antagningar är en mycket bra väg mot en mer kvalificerad och rättvis utbildningspolitik, där möjligheterna att hitta rätt person ökar.
