Anonyma tentor kan skapa problem

Anonymiserade tentamensskrivningar diskuteras i Ergo nr 12 2012, där också några kritiska lärare kommer till tals. Jag visar här på ytterligare problem.

Det finns andra former för examination än salskrivningar. Om man vill undvika att läraren vid examination påverkas av information om vem som examineras blir vissa av dessa examinationsformer problematiska. Drastiskt vore att avskaffa alla andra examinationsformer. Men då har man nog samtidigt avskaffat universiteten som idé om man tror på högre utbildning som öppen interaktion och dialog mellan lärare och studenter. nbsp;

Hur långt kan man gå på vägen mot bättre rättssäkerhet genom anonymisering och hur bör avvägning mot andra goda mål göras? Tillspetsat kunde man låta muntliga tentamina få vara kvar med ”biktstol” eller annan avskärmning mellan lärare och student, men det är så absurt att ingen rimligen kan överväga det. Det är dessutom svårt att anonymisera rösten. Samma sak gäller vid seminarier som led i examination.

Andra vägar än anonymisering skulle kunna övervägas för att bidra till mer rättssäkerhet vid examination. Ett sätt är att skilja ut examinering från undervisning. Det vill säga att se examination nbsp; som kontroll utanför inlärningsprocessen och undervisningen och enbart avse resultat och utförd av annan än den undervisande läraren. Skulle man välja en sådan skulle även det vara att underkänna universiteten som idé.
Det finns också ett motsatt anonymitetsproblem. Vid hemuppgifter i reguljära kurser och i distanskurser går det inte alltid att vara helt säker på att den som lämnar in en skriftlig uppgift är den som också fullgjort den. Vid databasexamination kan man inte vara säker på vem som loggat in. Facebookgrupper skapade av studenter kan medverka till att hemuppgifter utförda av några studenter kan utnyttjas av flera studenter. nbsp; Men att avstå från distansutbildning eller försöka komma åt facebookgrupper är inte bra lösningar Hur problem ska kunna hanteras är svårt att se och det finns inga helt säkra system som inte kan missbrukas. nbsp;

Även om detta kan tyckas naivt menar jag att man måste bekämpa den avprofessionalisering och inslag av mer kontroll byggande på misstro vilket mycket tyder på i dagens högre utbildning. Viktigt på sikt är att försöka utveckla och stärka lärarprofessionen och lärarnas professionella ansvar med det starka inslag av förtroende som detta bygger på. Det är också angeläget att stärka studenternas professionalitet som medskapare i kunskapsbildningen. I utbildningen av akademiska lärare bör förmågan att examinera, att genomföra muntliga tentamina, att leda seminarier fokuseras ännu mer än idag. Hur allt detta ska gå till konkret får inte minst universitetslärarna försöka komma fram till. Men anonymiserad examination är inte en väg att gå vidare på om man tror på universitetet som idé.

Ingemund Hägg

Professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet