Mästerligt och hudnära
Vera Drake
Regi: Mike Leigh
Royal
5/5
I femtiotalets London var legaliserad abort fortfarande långt borta och Mike Leigh tar oss till denna period för en till synes enkel berättelse om en god människa som samhället gör till brottsling. Med knappa medel har Leigh och hans medarbetare gjort en svunnen tid kännbart närvarande. Fotograf, scenograf och kostymör samverkar intimt för en, om än inte fullständigt naturalistisk så ändå osedvanligt atmosfärrik och diskret tidsskildring. Det bästa receptet för ett lyckat kostymdrama är att låta rekvisitan behålla sin plats i bakgrunden och i stället engagera med relationerna mellan sina karaktärer; något som Vera Drake sannerligen lyckas med. Scenerna hos familjen Drake är sällsynt inkluderande och som åskådare bjuds man verkligen in i deras liv.
Det finkalibrerade skådespeleriet framstår så utan åthävor att det inte känns helt lämpligt att kalla dem prestationer, likafullt är dessa omsorgsfullt avvägda insatser utan undantag remarkabla. Om detta skådespeleri utan sömmar är frukten av Mike Leighs arbetsmetod, där skådespelarna övar och improviserar i veckor och månader innan inspelningen, så borde fler filmer spelas in på det viset. När det fungerar, som i Mike Leighs tidigare Naken och Hemligheter och lögner , är det storartat. Med hjälp av en ledigare registil och en känsligare gestaltning blir Vera Drake än mer hudnära.
Vera Drakes förhöjda godhet skulle kunna uppfattas som en abstraktion men Imelda Staunton förankrar den med sin svidande uttrycksfullhet. När Veras hemlighet uppdagas visar Staunton ett enastående register i en ögonblicksförvandling inför kameran. Den pigga och kvittrande Vera blir i ett slag tjugotalet år äldre och framstår samtidigt som en liten försvarslös flicka. Hennes brott, som tidigare var dolt för alla och onämnbart även för henne själv väller nu upp till ytan och sätter hela familjen Drake på prov. Vera själv lider ett sammanbrott av skam och sorg. Nu när hon inte längre får hjälpa andra vet hon inte vad hon ska ta sig till. Filmen om henne antar den obarmhärtiga formen av en tragedi.
Även om abortfrågan är central i Vera Drake så siktar inte Mike Leigh in sig uteslutande på en fråga. Hans mästerliga film levandegör frågor om klassklyftor och hur ett enögt samhällssystem påverkar sina medborgare, men mer än så berättar filmen med smygande komplexitet om våra livsvillkor inom och utanför familjen, och om moraliska dilemman. Vera Drakes dilemma är inte bara hennes familjs och rättsväsendets angelägenhet utan också vårt att begrunda. Mike Leigh har gjort en varm och stor film, fullständigt genomlyst av osentimental medmänsklighet.
