Chokladfabrik i lyckad tolkning

Kalle och chokladfabriken
Regi: Tim Burton
Royal
4/5

När filmens sagomästare Tim Burton filmatiserar Roald Dahls välkända berättelse Kalle och chokladfabriken är förstås förväntningarna höga. Den som väntar sig en klassisk Tim Burtonfilm behöver dock inte vänta länge. Från första bildrutan känns tonen igen då vi får följa med in i den enorma chokladfabriken i karaktäristiska kameraåkningar till Danny Elfmans hypnotiska musik.
Snart landar filmen i Kalles fattiga vardag. Kalle är en väluppfostrad liten pojke och tänker alltid mer på sin familj än på sig själv. Tillsammans med sin mamma och pappa och samtliga mor- och farföräldrar bor han i en liten förfallen stuga i stadens utkant. När chokladfabrikanten Willy Wonka utlyser en tävling där han i chokladförpackningarna gömmer fem gyllene biljetter som ger tillträde till chokladfabriken under en hel dag blir Kalle en av de lyckliga vinnarna och äventyret tar sin början.
Roald Dahls historia har på ett lyckat sätt överförts till Tim Burtons universum och till viss del även till dagens samhälle. Han har verkligen tagit tillvara på den fina berättelsen men samtidigt gjort ett antal lyckade ändringar, med visst förbehåll för att Dahls mystiska stämning mattats av något. Synd är att några av scenerna i fabriken inte är så magiskt laddade som de borde vara. Här skulle de färgstarka karaktärerna på ett mer effektivt sätt kunna ställas mot varandra för att ge den udd som ibland saknas.
Skådespelarinsatserna höjer filmen ordentligt, inte minst insatserna av Johnny Depp, som Willy Wonka, och av det unga stjärnskottet Freddie Highmore som Kalle. Även de övriga karaktärerna i filmen är välspelade och beskrivna på ett träffande och vridet sätt som är så karaktäristiskt för Tim Burton. Detta är en av filmens allra största förtjänster.
Om karaktären Kalle i Burtons händer blir lite väl förutsägbar och nästan enerverande osjälvisk och godhjärtad, är Willy Wonka-karaktären desto mer komplicerad. Den nya Willy Wonka har blivit mer öppet elak och på ytan en socialt missanpassad och otrevlig figur. En i boken underliggande dålig uppväxt för Wonka har i filmen givits mer plats. Dock är detta både på gott och ont då det å ena sidan medför att Willy Wonka avmystifieras, medan det å andra sidan gör att filmen känns något mer nyansrik.
Som helhet kan inte annat sägas än att Tim Burton återigen har lyckats göra en underhållande film som både berör och engagerar. Burton har gjort Kalle och chokladfabriken till en del av sin egen sagovärld.