Hysteria

Hysteri var en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i slutet på 1800-talet. Diagnosen kunde omfatta en mängd olika psykiska och fysiska tillstånd och drabbade nästan enbart kvinnor från de högre samhällsklasserna. Sjukdomen var ett resultat av en kvinnosyn där sexuell njutning ansågs vara en manlig förmån. En av behandlingarna för hysteri var att läkaren masserade underlivet för att ge patienten orgasm – känsloyttringarna ansågs hålla sjukdomen i balans. Att det var något sexuellt hade ingen någon tanke på, istället klagade läkarna ofta på att de fick besvär i handlederna.
Detta är situationen som läkaren Mortimer Granville (Hugh Dancy) befinner sig i. Efter att han vägrat acceptera gamla metoder som blodiglar och istället argumenterat för behandlingar som bygger på den senaste medicinska forskningen blir han utfrusen från de flesta sjukhusen i det viktorianska London. Han får istället jobb hos Robert Dalrymple (Jonathan Pryce), som har en hysteriklinik där han manuellt erbjuder kvinnorna behandling för sina åkommor. Granville blir snabbt populär bland klienterna men får stora problem med handleden, något som leder till att han närmast av en slump uppfinner vibratorn. På andra sidan London – i East End – kämpar Roberts dotter, suffragetten Charlotte (Maggie Gyllenhaal) för att hjälpa fattiga kvinnor, samtidigt som hon predikar för kvinnlig rösträtt och frigörelse från männen.
Mortimer Granville är en historisk person som patenterade den första elektriska vibratorn. Filmen hävdar också att historien bygger på verkliga händelser, men med det lakoniska tillägget ”på riktigt ” vilket inbjuder till fria tolkningar. Den elektriska vibratorn blev en succé bland överklasskvinnorna, som kunde stimulera sig själva samtidigt som männen vägrade tro på kvinnlig njutning.
Hysteria är en lättsam romantisk komedi om ett ämne som är svårt att misslyckas med. Den sanna historien om läkare som i sin läkarroll seriöst ger kvinnor orgasm utan att göra någon sexuell koppling är i vår tid så absurd att det per automatik blir komiskt. Tyvärr lyckas dock inte filmen riktigt fullfölja potentialen. Kärlekshistorien mellan Granville och Charlotte är uppenbar redan när de möts första gången, och den fortsatta vägen bjuder på få överraskningar. Maggie Gyllenhaal gör ett färgstarkt porträtt av Charlotte, men samspelet med motspelarna är stapplande och de tvingas stå tillbaka medan hon stjäl showen.

nbsp;