Forskare förutsäger fetma
Personer med schizofreni lever i snitt 15-20 år kortare än medelsvensken och sjukdomen är kopplad till en överdödlighet i hjärt-, kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Även schizofrenipatienter som inte är överviktiga har ökad risk för diabetes. Robert Bodén har gjort en femårsuppföljning av alla förstagångsinsjuknade patienter med psykossjukdom i landstinget mellan åren 1995 och 2000, med fokus på dem med schizofreni. Sammanlagt 144 personer. Syftet med studien var från början att undersöka om en speciell behandling med uppsökande verksamhet: Assertive Community Treatment (ACT), kunde förbättra prognosen för sjukdomen. Men det visade sig att det inte gick att påvisa några mätbara kliniska fördelar av behandlingen. Däremot fann Robert Bodén intressanta resultat vad gäller möjligheterna att förutsäga viktuppgång och sjukdomsutveckling i inledningsskedet av schizofreni.
– Troligen har sjukdomen med övervikten att göra – läkemedel, rökning, ökad mängd alkohol, mindre motion och en dålig diet. När man känner av symptom som viljelöshet och apati är det svårt att genomföra livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att hitta riskfaktorer för övervikt tidigt i sjukdomsförloppet, innan patienten går upp i vikt. Vid ett bmi över 30 händer något i kroppen – den vill försvara övervikten.
Enligt Robert Bodén lider 40 procent av patienter med schizofreni av fetma. En siffra att jämföra med 10 procent i den övriga befolkningen. Det finns en fastställd samsjuklighet mellan fetma, diabetes och hjärt-, kärlsjukdomar vid schizofreni. Dessutom ger läkemedlen en förändrad ämnesomsättning, som leder till viktuppgång. Robert Bodén berättar att underviktiga och normalviktiga personer med schizofreni löper större risk att utveckla fetma än de överviktiga, men att det är oklart varför. Att ta reda på om det går att förutsäga vilka patienter som riskar fetma var ett av delmålen med studien.
– Blod-, njur- och leverprover kan delvis avslöja vilka som löper ökad risk för fetmautveckling – det är troligen egentligen mått på insulinresistens. Detta kommer jag att gå vidare med i en annan studie. Min framtida hypotes är att allvarlig psykisk sjukdom, till exempel schizofreni, ger ett påslag i autonoma nervsystemet, ett stresspåslag som leder till insulinresistens i kroppen och en ökad risk att gå upp i vikt. Men denna hypotes är inte prövad än.
Ett annat delmål i studien var att se om enkla EKG-mått på obalans i det autonoma nervsystemet kan förutsäga sannolikheten för att patienten kommer att ha sjukdomen under kontroll fem år efter den första sjukvårdskontakten. Det kan de.
Robert Bodén säger att delvis är avhandlingen ”hypotesgenererande forskning”, då svaren han fick ledde till den nya forskningsinriktningen mot autonoma nervsystemet och insulinresistensen hos personer med schizofreni.
– Man kanske kan ingripa mot sjukdomen på helt andra sätt – mot obalansen i autonoma nervsystemet, kanske gå in tidigare mot själva insulinresistensen. Bara genom att kunna identifiera de som är i riskzonen har vi kommit en bit på väg.
Robert Bodén försvarade sin avhandling ”Prognostic Factors in First-Episode Schizophrenia” vid Uppsala universitet den 26 mars.