Gratis kvalitetshöjning
Debatten om kvalitet i den högre utbildningen handlar till stor del om resurser. De senaste decenniernas utbyggnad av högskolan har inte varit fullt finansierad, och det sägs ofta att resurserna till grundutbildningen har urholkats. I sin studie anlägger Christopher Lagerqvist ett annat perspektiv på kvalitet.
– Jag har inriktat mig på hur vi kan göra utbildningen ännu bättre utan att det kostar en krona.
Förebilden är University of Oxford, där han själv varit verksam både som doktorand och post doc. Förmånen att kunna välja och vraka bland sökande är en orsak till att det anrika lärosätet kan behålla sin världsledande position. Men det är inte hela sanningen, menar Christopher Lagerqvist. Vid en Oxfordutbildning förmedlas vad han kallar ett ”kvalitativt mervärde”.
– Först och främst finns en tydlig arbetsfördelning mellan lärare och student.
Läraren ansvarar för att ge regelbunden personlig återkoppling på studentens arbete. Studenten förväntas å sin sida vara väl förberedd inför alla moment. Genomgående tillämpas ett analytiskt förhållningssätt. Åtta tankekomponenter genomsyrar alla delar av undervisningen: syfte, frågeställning, begrepp, perspektiv, antaganden, källor, resultat och implikationer. Därtill kommer ett antal ”intellektuella principer”, så som klarhet, precision och relevans. Orden klingar säkert välbekant även för många Uppsalastudenter.
– Det är inga mystiska trollformler. Det speciella är att förhållningssättet tillämpas konsekvent i alla sammanhang, säger Christopher Lagerqvist
Han menar att modellen ger färdigheter som är användbara också i yrken som inte har någon direkt koppling till de ämnen studenterna läser.
– Som analytiker i arbetslivet är det vanligt att man får en fråga, en hyllmeter litteratur och en vecka på sig att komma fram till ett svar. Då gäller det att kunna snabbläsa, kondensera, bilda sig en egen uppfattning och underbygga sina argument.
Oxfordmodellen kan knappast införas i sin helhet i Sverige, medger han. Den individuella undervisning som Oxfordstudenterna erbjuds finns det inte resurser till. Däremot kan vikten av att kunna arbeta självständigt, vara väl förberedd och passa tider betonas mer, och mängden litteratur kan utökas.
– På många utbildningar läser studenterna bara 20 timmar i veckan. Det duger inte. Lärarna måste våga ställa högre krav än så.
Christopher Lagerqvist efterlyser också en annan typ av examinationsfrågor. Hans analys av tentafrågor på A- och B-nivå vid Uppsala universitet visar att samtliga frågor syftar till att studenterna ska återge fakta. Den som memorerar kurslitteraturen har goda chanser att få höga poäng.
– Det är ofta väldigt öppna frågor, och då är det bara för studenten att börja rabbla.
Upplägget försämrar studenternas möjlighet att utveckla sitt analytiska tänkande, enligt Christopher Lagerqvist.
– Lärarna bör skriva mer avgränsade frågor och ge poängavdrag om svaren inte är relevanta. Det kan handla om att jämföra varför olika historiker har skilda uppfattningar om en epok eller ett fenomen genom att jämföra deras perspektiv, frågeställningar, begrepp och källor.
Han tror inte att mer analytiska frågor och högre krav behöver medföra en större andel underkända studenter; lärarens förväntningar har nämligen stor betydelse för studenternas prestationer.
– Svenska studenter är inte okunnigare än brittiska. Jag tror att de klarar högre krav, men det bygger på att också gymnasieskolan tar sitt ansvar och ger eleverna de förkunskaper som krävs.
Christopher Lagerqvist är initiativtagare till The Oxford-Uppsala programme, ett samarbete mellan de båda universiteten som inleddes 2008. Inom ramen för programmet har det tidigare hållits en kurs enligt Oxfordmodellen för doktorander och masterstudenter. I sommar ges för första gången en liknande kurs för studenter på grundnivå. Nu hoppas han att samarbetet, som än så länge omfattar ämnena historia, ekonomisk historia och utbildningshistoria, ska utökas till fler ämnen och bli en del av universitetets reguljära verksamhet.
– Vi har bland annat diskuterat att inkludera teologi och engelska i samarbetet. Jag vet också att det finns ett intresse från medicinsk fakultet.
”Vad är ’Högre’ i den högre utbildningen? Om den högre utbildningens kvalitativa mervärde inom historieämnet vid University of Oxford och Uppsala universitet” kan beställas på info@pu.uu.se.
