Innerlighetens tid

Begreppet intimitet har de senaste decennierna blivit allt viktigare för att karaktärisera det nutida samhället. Men vad är intimitet? Trots den flitiga användningen tycks det inte finnas någon klar definition inom samhällsforskningen.
– Man har varit mer intresserad av att tillämpa begreppet än av att ge det en tydlig definition, säger Jessica Mjöberg.
Hon har identifierat fyra kvaliteter som återkommer i olika relationer som ofta beskrivs som intima; en känsla av gränslöshet mellan sig själv och situationen och mellan sig själv och den andre; upplevd fullständig ”riktadhet” eller uppmärksamhet mellan dem som står i relation till varandra; upplevd fysisk men framförallt mental närhet och upplevelse av tiden som ”nuflöde”.
Vår föreställning om intimitet är förknippad med parrelationer av olika slag. Måste det vara så? Jessica Mjöbergs studier av bland annat fotboll och körsång leder henne till slutsatsen att intimitet även kan uppstå i grupper av människor.
– I de situationerna finns också en fullständig uppmärksamhet, även om den riktas mot helheten snarare än någon enskild person, säger hon.

Men intimitet präglar inte alla sociala situationer. Bland de huliganer som Jessica Mjöberg har studerat uppstår ingen intimitet, menar hon, trots att de tycks uppleva den gränslöshet som kännetecknar intima situationer. I deras fall uppstår de starka känslorna just på grund av anonymiteten.
– Huliganerna, åtminstone de i mitt material, träder inte i relation till varandra. Därför menar jag att deras upplevelse av gränslöshet är av ett annat slag.
Hon jämför huliganerna med ett karnevalståg, som ju också är en folkmassa.
– Där tar man armkrok och sjunger tillsammans. Huliganerna undviker däremot kroppskontakt och samtal när de drar fram.
Intimitet har i vårt samhälle en övervägande positiv laddning, men det finns också en baksida. Upplevelsen av gränslöshet kan väcka starkt obehag.
– När man inte längre känner gränsen mellan sig själv och någon annan, då blir jaget hotat, säger Jessica Mjöberg.
I destruktiva kärleksrelationer förekommer det att människor vräker sig på varandra i hopp om att ett blottande av ens innersta ska få den andre att göra samma sak och på så sätt skapa verklig närhet.
– Intimitet kan inte byggas instrumentellt. Den måste uppstå i stunden och är alltid övergående.
För mycket intimitet är negativt för såväl enskilda relationer som för samhället som helhet, menar hon.
– Ett samhälle måste ha ett visst mått av distanserade och sakliga relationer för att kunna fungera.

Inom sociologin har man traditionellt gjort en åtskillnad mellan å ena sidan de opersonliga, instrumentella relationerna på exempelvis en marknad eller i kontakten med myndigheter och å andra sidan den typ av relationer som bygger på den ursprungliga gemenskapen i en familj, en klan eller en gammaldags bondby. Intimitet är enligt Jessica Mjöberg ett begrepp som inte riktigt fångas av denna uppdelning. Intima relationer är varken nödvändigtvis ursprungliga eller instrumentella. Samtidigt omfattar begreppet intimitet delar av båda relationstyperna.
– Upplevelsen av närhet och äkthet kombineras med ett aktivt val. Jag tror att den här viljan till innerliga relationer är något typiskt för vår tid.

Jessica Mjöberg försvarade sin avhandling ”Innerlighetens tid. En sociologisk undersökning av intimitet och senmodernitet” vid Uppsala universitet den 7 januari.